Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En roman som blir bättre

BOK
Jean-Christophe Rufin: Globalia. Översättning: Ragna Essén.
Wahlström&Widstrand.

Annons
Föreställ er en värld där ingen är fattig, hungrig eller bostadslös. Alla medborgare arbetar med det som de har lust till, eller arbetar inte alls. En minimilön är garanterad alla människor och ord som arbetslös är bannlysta ur språket. Etnisk diskriminering och könsförtryck är ett minne blott. Medellivslängden har drastiskt ökat och människorna lever på alla sätt ett bättre liv tack vare genetiskt ingenjörskap och plastikkirurgi. Döden genom ålderdom är på väg att besegras och allt är rent, fint och ordnat i Globalia den gränslösa värld som beskrivs i Jean-Christophe Rufins roman med samma namn.
I Seattle lever ynglingarna Bajkal och Kate som är mycket förälskade i varandra. Men Bajkal är inte nöjd med sitt liv. Han känner att allting är lite för perfekt och vill söka nya utmaningar. Han tror dessutom inte på att det finns så kallade terrorister det yttre hot som håller ihop sammanhållningen i hela Globalia.
När Bajkal börjar söka efter ett annorlunda sätt att leva på träder sprickorna i välfärdsbygget fram. Det visar sig att politiken har nått ett slut eftersom några få personer med starka ekonomiska intressen är de verkliga makthavarna. Folk har mer eller mindre slutat rösta och ägnar sig åt att konsumera så mycket som möjligt. Alla offentliga platser är översköljda av reklam och det finns få möjligheter att dra sig undan.
Medborgarna i Globalia är dessutom övervakade och yttrandefriheten sätts ur spel om man kritiserar de rådande politiska förhållandena. Globalia täcker dessutom inte hela världen utan stora områden är härjade krigszoner som man bombar med jämna mellanrum, under förevändningen att det finns terrorister där. Särskilt i Afrika och Sydamerika är dessa så kallade "icke-zoner" utbredda.
Men folk har börjat tröttna på terroristerna och makthavarna i Globalia måste uppfinna ett nytt yttre hot. Den skeptiske Bajkal blir bricka i ett smutsigt maktspel och förvandlas av myndigheterna till en Usama Bin Ladin, en gäckande skugga som befolkningen ska lära sig att hata och enas emot. För att upprätthålla stabiliteten i Globalia måste en fiende finnas. Vad som sedan händer ska inte avslöjas här.
Likheterna med klassiska dystopier som Brave New World och 1984 är uppenbara kanske alldeles för uppenbara. Liksom dessa dystopier refererar Globalia till vår samtid. Kritiken mot konsumtionssamhället, mot kroppsfixeringen, mot vår alltmer urholkade demokrati, mot vårt behov att bedöva oss med olika stimulantia och mot USA:s krigföring i Irak har jag inget principiellt att invända mot men det blir i långa stycken övertydligt.
Det här är också ett problem som ofta uppstår i genren. Vi ligger för nära den samtid som de dystopiska romanerna skildrar. I värsta fall blir berättelserna illa skrivna politiska pamfletter, i bästa fall mästerverk som Aldous Huxleys komplexa roman Brave New World. Till Huxleys nivå når inte Jean-Christophe Rufin men det är inte omöjligt att Globalia blir en bättre roman om några år, när samtidsreferenserna bleknat bort och berättelsen tydligare träder fram.



Mer läsning

Annons