Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En vältalig 50-åring

Fram till 1950-talet kunde synskadade bara läsa böcker med hjälp av punktskrift. Numera görs tusentals talbokslån från Sundsvalls bibliotek årligen. I går firade biblioteket talbokens 50-årskalas.

Annons
Möjligheten att utöva litteraturintresse är i vår kultur förbunden med läsförmågan och därmed med synen. Det betyder att när synen sviktar kan det vara svårt att få sitt läsintresse tillfredsställt.
Inte konstigt att De Blindas Förening (DBF) i början av 1950-talet anammade den nya bandspelartekniken för att öppna ännu en väg, hörselns, in i litteraturens rike för sina medlemmar. nTidigare hade de enbart kunnat lita till känseln och punktskriftsböcker.
Då gällde de gamla rullbandspelarna och hanteringen var ganska otymplig, inte minst för den som ser dåligt. Allt eftersom talboksrörelsen växte gick DBF:s egna bibliotek samman med folkbiblioteken. Nu har också andra än synskadade rätt att låna talböcker och få dem hemskickade.
Vi lånar ut till människor som av någon anledning har svårt att läsa tryckta böcker. Det kan förutom synskadade handla om exempelvis personer med afasi, dyslexi eller reumatism, säger Eva Haag-Lindström, enhetschef för talböcker, bokbussen och den uppsökande verksamheten hos Sundsvalls bibliotek.
Skillanden mellan talböcker och kassettböcker, som är populära även bland människor utan läshandikapp, är att talböcker måste vara inlästa exakt efter förlagan utan förkortningar eller ändringar. Sedan något år tillbaka finns talböckerna på cd, så kallade Daisy-skivor, som ger bättre ljud och enklare hantering. Till dem krävs en särskild läsare, men den kan behövande få som hjälpmedel via landstinget i Västernorrland.
Och läs- eller lyssnarintresset är stort. 23 300 talbokslån gjordes i Sundsvall i fjol.

Mer läsning

Annons