Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett tillstånd hos EH

/

KONST
Sundsvalls museum: Ebba Hammarskiöld; till 19 november.

Annons
Ebba Hammarskiöld säger om sina bilder att de är tillstånd. Det kräver en del av betraktaren, främst tid och tålamod. Här finns inga omedelbara uttryck, inget som tränger sig på.
Några ting återkommer, likt besvärjelser, i den serie bilder från de senaste 24 åren hon nu visar på Sundsvalls museum, vernissage i dag. Glas, kors, här och var en kyrka, någon gång en blek sol, en gång en helt svart sol.
Där finns ett återkommande mörker, likt nattbilder är många. Ibland viker mörkret och ljus strålar över bilden. Som på den hon kallar "Barnkalas på livstid". Titlarna på hennes verk är viktiga; de är likt poetiska kommentarer till bilderna. Här finns också denna närhet till poesin; att en bild tillägnas Wallace Stevens är ingen tillfällighet, eller en annan till Per Gunnar Evander.
Ebba Hammarskiöld målar privat: allt handlar om hennes eget tillstånd när bilden skapas. Den blir en stund i hennes eget liv. Vilken kan betyda att bilden betyder annat för henne än den säger betraktaren.
I många av bilderna sätter hon sin signatur, "EH". Inte försynt nere i något hörn utan oftare mitt i bilden, stora bokstäver, mycket synliga. Som är signaturen en del av bilden; utan den skulle det bli en annan bild.
Hon är så att säga en utpräglad målare; här finns inte mycket av teckning och linjer i målningarna. Själva motivet, när det alls kan urskönjas, träder fram ur sammanställningen av olika färger. Det ger bilderna en sällsam magi. Deras hemligheter, om de alls finns, ligger fördolda i färgerna. Att se dem blir att försätta sig i det tillstånd bilden skapar hos den som ser dem.
Lättillgängligt är det inte och därför fascinerande i sin oåtkomlighet.

Mer läsning

Annons