Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Författaren och djävulen

Annons
H C Andersen och Djävulens advokat
Olov Svedelid
Forum

Inte en enda tand har han kvar i munnen. De har ruttnat sönder och svartnat som kolbitar och käken är numera full av gult stinkande var. Gikten har bara blivit värre. Värken hindrar honom ofta från att röra sig. Han är skröplig, men vägrar att sluta dikta. Han är stolt och fåfäng som få och ytterst mån om vad världen och människorna tycker och säger om honom. Allra mest oroar sig H C Andersen över vad de fina människorna tycker om honom.
Det är den 16 januari och året är 1875.
H C Andersen bor i en liten trerumslägenhet. Adressen är Nyhavn 18. De två systrarna Ballin Caroline och Clara sköter om honom som vore han ett litet spenabarn. Han är överöst med utmärkelser, medaljer och hedersbetygelser. Så som ingen annan dansk författare, varken före eller efter honom, får H C Andersen skörda berömmelsen och framgångarna redan under sin livstid.
Hans fåfänga, större än en påfågels, blommar för fullt. Lägenheten är full av hans egna verk. Där finns bilder och statyer de flesta föreställande just H C Andersen.
Sent denna dag, den 16 januari det år då H C Andersen ska fylla sjuttio år, kommer ett märkligt brev. H C Andersen är genast övertygad om att inbjudan gäller den finaste utmärkelsen en dansk privatperson kan erhålla: Dannebrogens Kommendörskors av första graden.
Inför en sådan begivenhet måste självfallet instruktioner ges till mottagaren. Lyckan sprider sig som sirap i hans förtorkade ådror.
Och där börjar också en mycket märklig och intressant roman. "H C Andersen och Djävulens advokat" är dess titel och den är detta dundrande och smått besinningslösa jubileumsår skriven av Olov Svedelid. Den självgode H C Andersen, full av tillförsikt och en ljuv försmak av den kommande hedersbetygelsen, kliver upp i fyrspannet som ska föra honom till hans mötesplats, de kör norrut, mot en villa en bra bit utanför Köpenhamn.
Men det blir en högst annorlunda natt. I villan möter H C Andersen en diabolisk gestalt som kallar sig Didrijk de Dragon de Wolffe. Han presenterar sig som Djävulens advokat och har till uppgift att undersöka om sagodiktaren verkligen är värdig att mottaga den fina utmärkelsen.
Advocatus diaboli, djävulens advokat, kallas ofta den person som sänds ut inför en förestående helgonförklaring. Hans rätta titel är Promotor fidei, trons befrämjare, och hans uppgift består i att finna alla skäl och fakta som talar emot en förestående helgonförklaring.
Och snart kläs H C Andersen brutalt av in på bara skinnet, han trängs allt längre in i sina allra mörkaste skrymslens kallaste vrår. Hans försvarsvallar rämnar som ett sandslott när tidvattnet vänder. Alla de livslögner och halvsanningar som H C Andersen diktat runt sin egen person punkteras en efter en av Djävulens skicklige advokat.
Och det är uppenbart att Olov Svedelid är mycket väl inläst på H C Andersens biografi och verk. "H C Andersen och Djävulens advokat" växer ut och blir till ett ytterst inträngande och mörkt porträtt av den djupt egenartade, för att inte säga aparta, människa som H C Andersen var.

Mer läsning

Annons