Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskarpodden del 3: Klyftan mellan land och stad

/
  • Sara Nyhlén undersöker hur politiska beslut verkar i praktiken.

Politiska beslut fattas - men hur blir det i praktiken?
Statsvetaren Sara Nyhlén fann att äldreomsorg planeras efter städerna, utan hänsyn till att glesbygd har andra förutsättningar. Om det berättar hon i tredje delen av ST:s radioserie Forskarpodden.

Annons

Samhället är vi, och det mesta omkring oss. Därmed har Sara Nyhlén, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, stor frihet när hon väljer forskningsämnen.

– Det härligaste med mitt arbete är att jag kan plocka in saker jag själv blir nyfiken på eller ledsen över, bara det handlar om samhället, säger hon.

Ett exempel var hennes doktorsavhandling om Åre, vars framgångssaga hon undrade över.

– Visst går det att beskriva Åre som den skimrande byn, undantaget från att Norrlands inland håller på att läggas ner. Men det kanske inte är den enda berättelsen, säger hon.

Genom att följa decenniers politiska beslut fick hon bilder av vad Åre hade kunnat vara om man följt andra vägar.

– Det fanns till exempel en dröm att Åre skulle bli en helt bilfri by. I dag har man stora parkeringsproblem, säger hon.

Så arbetar hon över lag: följer upp om effekten av politiska beslut blev den önskade. I Sverige fattas många beslut på nationell nivå och ska sedan sättas i verket av kommunerna. Men i policyn tas ingen hänsyn till exempel till att glesbygden har andra förutsättningar än storstan. Hemtjänsten tar inte på sig att skotta uppfarter och bära in ved. Och i glesbygd fungerar inte heller de marknadslösningar som samhället i dag förlitar sig så starkt på.

– Man kan oftast inte köpa tjänsten heller, för i glesbygd finns det ingen som säljer den, säger Sara Nyhlén.

Hur klarar man sig då? Ofta blir det de informella nätverken får rycka in; grannar och vänner som hugger ved och lantbrevbäraren som tar på sig att slå larm om inte farbror Bertil har hämtat posten.

Sara Nyhlén reagerar också starkt över hur det ekonomiska språket har underminerat vår syn på oss själva och varandra.

– Vi hör hur personal inom omsorgen beskriver sig själva som en kostnad, medan de ser till exempel väg- och vattenavdelningen inom kommunen som närande. Men det är fel; den generar inte heller några inkomster. Och ändå är detta människor med otroligt viktiga och samhällsbefrämjande arbeten. Äldreomsorg och skola är kommunens äldsta uppgift, det var därför kommuner bildades en gång i tiden, säger hon.

En följd av äldreomsorgens låga status är att det är svårt att få personal. De unga i glesbygd flyttar hellre till Norge.

En grupp som Sara Nyhlén just börjat forska kring är EU-migranterna. Bland annat vill hon veta hur kommunerna som tar emot den hanterar frågan.

– Här är små kommuner i Norrland med redan pressad ekonomi, och så kommer ännu fler som de i någon mening måste ta hand om. Och det måste de; de här personerna har rättigheter som EU-medborgare, säger hon.

Men hon vill också veta mer om migranternas egna drömmar och tankar, så att vi och de kan mötas i respekt. Redan har hon sett att deras drömmar om ett bättre liv inte skiljer sig stort från de unga svenskarnas som åker till Norge för att söka jobb.

I Forskarpodden samtalar Susanne Holmlund med forskare från Mittuniversitetet om deras forskning. Lyssna på hela intervjun på http://blogg.mittmedia.se/forskarpodden

Läs om tidigare avsnitt i Forskarpodden: Papper blir framtidens plast

Därför mår unga så dåligt

Mer läsning

Annons