Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fria eller fälla – allt blir fel

/

Annons
Det kan egentligen bara bli fel när Högsta domstolen i dag behandlar fallet Åke Green.
Fälls pastorn för sitt yttrande om homosexuella \"en cancersvulst på samhällskroppen\" uppfattas det som en inskränkning av yttrandefrihet, i det här fallet litet speciell: pastor Green fällde sina yttranden under en predikan i sin församling.
Frias han uppfattas det som samhällets accepterande av sådana yttranden om en grupp människor, till priset av en bevarad och skyddad yttrandefrihet.
HD har en grannlaga uppgift, och en alldeles omöjlig.
Tingsrättren dömde Green till en månads fängelse för hets mot folkgrupp; ett rimligt sätt att läsa lagen kan det förefalla. Hovärtten friade honom; ett rimligt sätt att markera den grundlagsskyddade yttrandefriheten kan det tyckas. Så hur ska HD göra? Frias han blir det fel, fälls han blir det fel.
Problemet är lagstiftningen. Hur ska lagen om hets mot folkgrupp samordnas med grundlagen om yttrandefrihet? En gordisk knut lagstiftarna glömde att lösa, kanske därför att det är omöjligt. Problemet kan också tyckas vara det faktum att Greens yttranden under predikan som han i och för sig såg till att sprida utanför församlingslokalen genom att bjuda inom medier att lyssna alls blev rättssak.
Åsikter sådana som Åke Greens bekämpas i öppen debatt, inte i domstolar. Det visade sig efter tiongsrättens friande dom. Då gjorde Green, och hans frikyrkliga anhängare, stor sak av att framställa honom som martyr. Det hela höjdes upp till ett slags teologisk nivå: här skulle inte rättsvårdande, sekulära myndigheter komma och tafsa på en Guds mans rätt att predika fritt. På den vägen har fallet Green kommit att uppmärksammas internationellt. I mer religiösa sammanhang än de svenska framstår åtalet mot Green som en attack mot kristen tro. Hur HD ska ta sig ur den fällan blir intressant att se.
Vad hade hänt om Green, trogen en kristen tradition, inte talat om homosexuella utan om judar, belastat dem för Jesu död på korset och därför dömda till evig förkastelse? Vem hade då tvekat om Greens skuld, vem hade talat om yttrandefrihet? I princip är det ingen skillnad om Green på detta sätt skulle ha förtalat judar som när han nu fördömde homosexuella. Det är samma människosyn, skyddad av teologin, i Guds namn.
Å andra sidan, är det hets mot folkgrupp att kalla någon en cancersvulst? Green har inte manat sin församling, eller ortsborna via närvarande medier, att gå ut och bekämpa homosexuella. Han har bara sagt hur ointelligent och inhumant det än är vad han, personligen eller på teologisk grund, tycker om homosexuella. Har han inte rätt att säga dumma saker? Måste det bli rättssak av varje dumt yttrande?
Det går i praktiken inte att ha någon bestämd åsikt i fallet Green; det är fullt rimligt att de två lägre instanserna, tings- och hovrätt, kommit till diametralt skilda domslut. Hur HD ska göra är omöjligt att veta, men utslaget kan i bästa fall bli en vägledning för framtiden.
Var går gränsen för yttrandefriheten och hur definieras hets?
Frias Green kommer han att bli homofobins ikon, fälls han blir han yttrandefrihetens martyr.

Mer läsning

Annons