Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Holländska mästare lanserade svenskt vemod

/

Annons
Att skildra världen, verklighetstroget och ur alla dess aspekter - det var idealet för holländska konstnärer under 1600-talet. I utställningen \"Holländsk guldålder\"
skildrar Nationalmuseum den enastående epoken som influerade europeiskt måleri under flera sekel.
I 1600-talets Holland producerades konst i en skala som saknar motstycke under någon annan period eller i någon annan kultur i världen. Enligt nya uppskattningar skapades nära 1,4 miljoner målningar i landet bara under åren 1640-1659 då den holländska guldåldern (1640-1680) kulminerade. Skälet till att måleriet blomstrade just där och då var som så ofta - pengar.
- Holland präglades vid den tiden av expanderande handel och sjöfart, en stark ekonomi och en stark nationell identitet, konstaterar överintendenten Görel Cavalli-Björkman, en av utställningens tre producenter.
1579 hade de sju nordliga nederländska provinserna brutit sig loss från den spanska överhögheten. 1607 stadfästes republiken De förenade provinserna, som i stort motsvarar våra dagars Holland. Republikens fria medborgare utvecklade snabbt landet till en ekonomisk stormakt grundad på sjöfart, handel och jordbruk.
För första gången ges Nationalmuseums besökare en möjlighet att se museets och utställningens dyrgrip \"Batavernas trohetsed till Claudius Civlis\" ur det perspektiv som målningen kunde betraktas i Amsterdams rådhus sommaren 1652, längre fick den inte hänga där. Claudius Civlis, som lovade holländarnas förfäder bataverna att driva ut romarna ur landet, brukar möta besökarna i ögonhöjd. Nu tittar han ner från flera meters höjd i salen, magiskt belyst och befriad från den tunga guldramen.
Varför målningen togs ned är oklart. Stadens fäder, som beställde verket, ville ha en historisk allegori som anspelade på frigörelsen från spanjorerna. Av någon anledning var de inte nöjda med resultatet.
- Rembrandts elever fjärmade sig ofta från mästarens måleri när de lämnade hans ateljé. Vid den här tiden började många måla i en nyklassicistisk stil, Ferdinand Bol till exempel. Man tyckte kanske att Rembrandts stil inte längre passade in, säger Görel Cavalli-Björkman.
Troligen skar Rembrandt själv ut centralmotivet ur den stora duken. 1734 köptes målningen av köpmannen Nicolas Cohl bosatt på estniska Ösel som då tillhörde Sverige. Hans änka Sophia, född Grill, förde den till Stockholm och hennes släktingar skänkte den 1798 till Konstakademien.
Nationalmuseum har en av världens mer betydande samlingar holländsk 1600-talskonst, men för att skildra alla aspekter av perioden har målningar lånats in från främst Rijksmuseum i Amsterdam, Statens museum for kunst i Köpenhamn, Tate Gallery i London och Ashmolean Museum i Oxford.
De täta förbindelserna mellan Holland och Sverige under 1600-talet ägnas en egen avdelning i utställningen. Salen domineras av en gigantisk målning av Julita bruk i Södermanland beställd av familjen Tripp i Amsterdam som var ägare till bruket.
- Holland och holländarna betydde oerhört mycket för utvecklingen inom konst, arkitektur, lärdom och framför allt för industrin. Genom dem blev Sverige Europas vapensmedja, förklarar indententen Karin Sidén.
Familjer som Tripp, De Geer, De Besch anlade järnbruk och manufakturer. De uppmuntrade sina forna landsmän, vallonerna som var skickliga smeder, att flytta hit i stora skaror. En stor grupp svenskar kan räkna denna stora invandrargrupp som sina förfäder. Holländska konstnärer som Jacob van Ruisdal och Allaert van Everdingen, hitkallade av de förmögna industrifamiljerna, sig ut i landskapet för att måla den nordiska naturen.
- De skildrade Sverige som ett vilt, exotiskt land i Europas periferi. De bidrog starkt till föreställningen av svenskarna som ett av naturen präglat folk med vemod och inåtvändhet som sina främsta karaktärsdrag, förklarar Karin Sidén.
De hitresta målarnas överdrivet dramatiserade skildringar av nordiska skogar, berg och forsar kan ha varit beställningsverk från industriägarna som ville visa upp sina tillgångar i Sverige på börsen i Amsterdam. Helt klart är att de holländska målarnas sätt att framställa nordiska landskap influerade 1800-talets inhemska naturskildrares romantiserade verk.
Nationalmuseum har även en betydande samling av teckningar och akvareller, tekniker som holländarna ofta använde i sitt landskapsmåleri. Liksom Rembrandt och andra mästare inspirerades av Caravaggios sätt att måla med dolda ljuskällor hämtade landskapsmålarna inspiration från Italien.
- Att skildra italienska landskap med sina olivlundar och kullar beströdda med antika ruiner var en sak. Att skapa något intressant av de platta, holländska slätterna innebar en större utmaning. En som lyckades väl var Philips Koninks, säger Mårten Snickare, producent för den delen av utställningen.
En vilja att skildra världen ur alla dess aspekter utmärkte holländska 1600-talskonstnärer. Teckningar av vardagslivet på bygator och lantliga krogar blev en populär genrer, även rena naturstudier av djur och växter sålde bra.
- Hendrick van Avercamp målade egentligen i olja, men hans alldeles egna genre, vinterlandskap med skridskoåkare, blev så efterfrågad på marknaden att han lämnade oljemåleriet, berättar Mårten Snickare.
Staden Harlem blomstrade både konstnärligt och ekonomiskt mellan 1580-1630. Inte minst på grund av de köpmän från Antwerpen, som blivit kvar under spanskt välde och därför flydde dit. Stadens oomstridde mästare var porträttmålaren Frans Hals som avbildade i stort sett samtliga stadens borgare. Hans absoluta mästerverk, \"Ung man med dödskalle\" som felaktigt har tolkats som en målning av Hamlet, har lånats in från Tate Gallery i London. Bland Harlemmålarna återfinns också en av utställningens få kvinnor Judith Leister. Hon är representerad med \"Gosse blåsande flöjt\" som pryder utställningsaffischen. Judith Leister var bortglömd och hennes verk tillskrevs Frans Hals tills en konstvetare återupptäckte henne omkring år 1900.
Utdragna krig med Frankrike från och med 1672 inleder en lång nedgångsperiod i Holland som slutar med fransk ockupation 1795. Åren efter sekelskiftet 1700 är den holländska guldåldern inom konsten definitivt över.

Mer läsning

Annons