Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemvändaren byggde egen keramikugn i sommarstugan

/
  • Emil Österholm har byggt keramikugnen ute i det fria, nära Bjässjön.
  • I den lilla stugan på tomten sitter Emil Österholm och drejar sina verk.
  • Keramikrobotarna är ett av Emil Österholms signum.
  • Skulpturerna ger en fin kontrast till den gröna naturen.

Efter flera års studier i Göteborg och Oslo har keramikern Emil Österholm flyttat hem till Sundsvall.
Ute i sommarstugan har han nu byggt en vedeldad keramikugn.

Annons

Det har slutat regna. Vinden är svag och vattendropparna glittrar på löv och barr. Bjässjön ligger spegelblank. Här, nära sjöns strandbank, har Emil Österholm slagit sig ner för att fortsätta sin karriär som keramiker.

– Det finns ingen elektricitet, men det är ett slags lugn här ute, säger han.

Emil Österholm flyttade nyligen hem från Göteborg till Sundsvall. Under fyra intensiva dagar byggde han och en skolkamrat en vedeldad keramikugn ute i det fria på. Den är uppdelad i två kammare, en liten för elden och en större för leran. Ugnen står under tak bredvid väldiga högar av ved. Det har redan bränts en del verk i ugnen, men tanken är att den ska vara helt klar om någon vecka. Just nu saknas det en skorsten och lite isolering.

– Delvis var det en ekonomisk fråga som gjorde att jag byggde en vedugn. En elektrisk ugn går på runt 150 000 kronor. Men samtidigt förlänger jag hantverket genom att bygga min egen ugn för mina egna verk, säger Emil Österholm.

Leran som bränns i en vedeldad ugn får en specifik karaktär. Veden och flammorna kommer in från ena sidan av ugnen och ger på detta sätt en struktur som är mer varierad än vad det hade blivit i en vanlig elugn. Ena sidan blir slät, den andra mer kornig.

Men bränningsprocessen är också mer krävande. För att få leran att stelna måste ugnen nå upp i en temperatur 1300 grader. Bränningen tar drygt ett dygn att genomföra och då gäller det att bibehålla värmen under hela processen. Elden behöver hela tiden matas med ny ved.

Upptäckte keramiken i gymnasiet

Emil Österholm gick estetprogrammet med inriktning på bild och form. De hade en kurs i keramik och det var då han fick upp ögonen för konstformen.

– Jag kände direkt att det passade mig att få forma något med händerna – något som var i 3D. Jag kunde inte sluta.

Efter två års förberedande studier på folkhögskolan Östra Grevie i sydvästra Skåne kom Emil Österholm in på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Men efter fem års studier, med en utbytestermin på Oslo Konsthögskola, är han nu tillbaka i hemstaden.

– Hantverksmässigt har jag utvecklats av mina studier. Jag kan kontrollera och hantera materialet på ett annat sätt. Konstnärligt har jag blivit bättre på att ta beslut och veta vad jag vill. Men en viktig del av studierna är att vara i en miljö där man kan inspireras av varandra. Jag vill försöka ha kvar den kontakten nu när jag har gått ut skolan.

Vikten av hantverket

Runt om på gården står det verk gjorda av keramikern. Skålar, krukor och skulpturer avtecknar sig mot den gröna skogen och den röda stugan. En stilla idyll där ugnens eldar kan få verka och transformera leran till dess stelnade form. Men stillheten får gärna avbrytas av besök. När Emil Österholm är vid Bjässjön och arbetar tänker han sätta upp en skylt vid vägkanten som säger "Keramik". Då är det möjligt att komma ner och besöka hans butik och atelje där han drejar och bränner. Förhoppningen är att besökarna ska få bättre förståelse för hantverket.

– I Sverige är vi vana vid industriproducerade keramikprodukter. När vi köper något, till exempel muggar, vill vi gärna välja ut ett set där alla delar är så lika som möjligt, i stället för att välja olika där hantverket lyser igenom. Men jag hoppas att det kan bli en bättre förståelse, en slags folkbildning om keramiken.

Tidigare och kommande verk

För några år sedan designade Österholm brödrostarna som var priserna i Filip och Fredriks tioårsgala i Kanal 5. Han har också ställt ut i Danmark, Göteborg och Stockholm. Mest känd är han nog för sina robotskulpturer med sina karaktäristiska trattögon och röraktiga armar.

Emil Österholm har numera sin bas i Sundsvall, men det kommer bli utställningar lite här och var, både i Sverige och förhoppningsvis utomlands. Härnäst väntar två utställningar i höst. I oktober ska han ställa ut i Härnösand och i september är det utställning i Gustavsbergs konsthall i Stockholm.

Mer läsning

Annons