Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturhuvudstaden Sibiu gräver efter sina tyska rötter

/

En gång var Hermannstadt huvudstad i det mytomspunna Transsylvanien. Inbäddad bland gröna kullar låg den tyska kulturmetropolen med teatrar, bokförlag, museer och akademier. I dag heter staden Sibiu, är rumänsk och utnämnd till Europas kulturhuvudstad 2007.

Annons
Bussen vindlar sig fram över bergen och medeltida byar försvinner i backspegeln. En hästskjuts lunkar fram över vägen. Chauffören rynkar pannan och signalerar ilsket, medan bonden kastar sig åt sidan. De största motorvägarna leder inte till Sibiu, och tågavgångarna är få. Sibiu har hamnat i periferin, men en gång var det en betydande kulturstad.
Staden grundades redan i början på 1100-talet. Hit till nuvarande västra Rumänien kom tyskar i en omfattande koloniseringsvåg. Det historiska tyska kärnområdet kallas än i dag Siebenbürgen. En av de sju städerna är den omtyckta turistorten Sighisoara, på tyska Schässburg. En annan är Sibiu, eller Hermannstadt som tyskarna kallade staden.
Tyskarna försörjde sig som köpmän och hantverkare. Handelsvägarna gick västerut över Balkan och norrut genom Ungern. På 1400-talet trycktes de första manuskripten på tyska, 1528 grundades det första boktryckeriet och 1544 trycktes den första boken på rumänska Luthers katekes i Hermannstadt.
För bara några år sen var storhetstiden glömd. De flesta Rumänientyskarna utvandrade till Tyskland efter kommunismens fall 1990, många gick utan jobb och den politiska korruptionen genomsyrade samhället. Dessutom var ekonomin körd i botten och den historiska stadskärnan stadd i förfall.
Den mirakulösa förändringen har skett på 2000-talet. I lokalvalen för fem år sen valdes överraskande en tysk till borgmästare, trots att bara fyra procent av de 170 000 invånarna är tyskar. Borgmästaren heter Klaus-Werner Johannis och har fått ordning på stan, tycker invånarna.
Johannis har genomfört flera reformer för att förenkla den lokala byråkratin. Han har inrättat medborgarkontor där man kan få hjälp med alla blanketter på ett och samma ställe. Tidigare fick invånarna stå i köer i upp till tio timmar för att få betala sin skatt nu kan den erläggas på vilket postkontor som helst.
Förändringarna har gjort Johannis ännu populärare. Förra året fick han äver 90 procent av rösterna för ytterligare en mandatperiod.
Det är siffror som man annars bara ser i diktaturer, säger Horst Weber, chefredaktör för den tyskspråkiga Hermannstädter Zeitung. Det betyder inte att korruptionen är borta, men den är mindre än på andra håll i Rumänien.
När Johannis valdes trodde Hermannstadtborna att ett helt kompani av tyska investerare skulle marschera in i staden. De orealistiska förväntningarna har delvis infriats. Arbetslösheten, som för fem år sen var 20 procent, är nästan utraderad. I den historiska stadskärnan renoverar man för tyska pengar, och vissa utflyttade tyskar har återvänt till sin hembygd för att göra affärer.
Som kronan på verket ska Hermannstadt bli Europas kulturhuvudstad 2007. Det är en inbjudan från Luxemburg som ligger bakom. Några av de första tyskarna som slog sig ner här utvandrade från Luxemburg och förbindelserna till det rika storhertigdömet är i dag täta.
Utnämningen till kulturhuvudstad har satt ytterligare fart på stan. Sibiu gräver bokstavligen efter sina tyska rötter. Överallt gapar hål i gator och torg. Borgmästaren vill byta ut de åldrande vatten- och avloppsledningarna. Utanför den evangeliska katedralen gräver arkeologerna frenetiskt för att hinna dokumentera den medeltida kyrkogården. En meter ner i jorden tittar skelett och dödskallar fram i det regntunga dagsljuset.
Minnena av den österrikiska tiden är omhuldade. Monumentet över kejsarinnan Maria Theresia var aldrig undangömt under kommunismen. Tiden är inte så avlägsen. Horst Webers far kämpade i Franz Josefs armé under första världskriget.
Vid stora torget ligger Brukenthal-Museum, Rumäniens finaste konstgalleri. Det är uppkallat efter friherre Samuel von Brukenthal, som samlade äldre europeiskt måleri, konstskatter och böcker. Här finns verk av både Tizian och Cranach, och biblioteket upptar nästan 300.000 volymer.
Hermannstadt är betagande. Men kulturutbudet räcker knappast till för ett nydanande kulturhuvudstadsår. Betydelsen ligger i stället i återföreningen av kulturområden som varit splittrade under lång tid. Om tidtabellen hålls blir Rumänien EU-medlem 2007. Det är inte svårt att föreställa sig att det kommer att firas med cocktail-partyn i Brukenthal-palatset med en leende Johannis som värd om drygt ett år.

Mer läsning

Annons