Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kyrkstölderna ett nationellt problem

Annons
DEBATT
Stölder ur kyrkor är ett nationellt problem. Det slog vi från Brottsförebyggande rådet (Brå) fast i en rapport som publicerades för en tid sedan (Brottsplats kyrkan, www.bra.se). Tidigare hade kyrkstölder mest beskrivits som en lokal fråga med ett fåtal stöldutsatta regioner.
I en debattartikel i Sundsvalls tidning (20/11) har Mattias Bäckström upplyst om att hans genomgång av polisanmälningar och pressuppgifter givit väsentligt högre siffror än de Brå kommit fram till. Detta är inte alls överraskande eftersom Brå:s uppgifter bygger på självrapportering genom en enkät till församlingarna. Den metod som Mattias Bäckström använt ger givetvis exaktare siffror än en enkät, vår avsikt har i stället varit att ge en översiktlig bild av kyrkostölderna på en nationell nivå.
För Brå:s del är undersökningen av stölder ur svenska kyrkor enbart en mindre del i en omfattande undersökning av stölder av kulturföremål, illegal utförsel av skyddade kulturföremål och illegala utgrävningar av fornlämningar i Norge, Sverige, Danmark och Finland. Rapporten om svenska kyrkostölder är en delredovisning av det huvudsakliga projektet som kommer att presenteras i sin helhet i början av nästa år. Brå har för avsikt att fortsätta detta arbete med att motverka kulturarvsbrott med nya projekt.
Ett av de stora problemen, som Mattias Bäckström också pekar på, är den bristande kunskapen om kulturarvsbrottens omfattning. Det finns inte någon löpande statistik. Det finns visserligen en brottskod för anmälda stölder ur museer och kyrkor, men en stickprovsundersökning som Brå gjorde av en månads polisanmälningar visade att enbart 4 av 134 stölder gällde kulturföremål. De andra stölderna handlade om plånböcker, teknisk utrustning och liknande föremål som också stjäls på andra platser. En viktig fråga som Brå lyfter fram i rapporten är vikten av att få en bättre statistik.
En huvudfråga för Mattias Bäckström är att kyrkorna både ska vara tillgängliga för besökare och att kulturföremålen ska bevaras och skyddas. Vi är helt eniga med Mattias Bäckström på den punkten. Brå:s undersökning visar dock att mycket kan göras för att öka säkerheten. Resultaten har presenterats för Kulturdepartementet, Statens kulturråd, Centrala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet samt Svenska kyrkans stiftsantikvarier. Brå:s förebyggande förslag går i korthet ut på följande:
Den bästa förebyggande metoden är en kombination av olika säkerhetsåtgärder eftersom gärningspersonerna har olika motiv och förmåga. Gärningspersonerna är både missbrukare som är ute efter snabba pengar och yrkestjuvar som utför kvalificerade uppdragsstölder. En ökad bemanning i kyrkorna är en bra brottsförebyggande metod eftersom den fungerar mot de flesta typer av gärningspersoner. Till detta kommer tekniska säkerhetslösningar. En metod som inte ska underskattas är en ökad uppmärksamhet från allmänheten. En annan viktig åtgärd är att registrera föremål i ord och bild för att underlätta polisens arbete med att upptäcka och återföra stöldgods. Ett stort problem, egentligen över hela världen, är den bristfälliga dokumentationen av kulturföremål som underlättar den illegala handeln. Registrering med bilder är något som pågår i många svenska kyrkor men det finns fortfarande ett utrymme för förbättringar. Det är också viktigt att det finns fungerande rutiner för stöldanmälan så att polis och andra myndigheter snabbt kan agera.
Vi på Brå har försökt lyfta problemet med kyrkstölder till nationell nivå. Nu gäller det för de närmast ansvariga att arbeta vidare med konkreta åtgärdsprogram. Vår bedömning är att det lokala engagemanget är stort men att det saknas en central samordning.
Lars Korsell
Jur. dr
Sofia Elwér
Utredare 

Mer läsning

Annons