Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Märklig kritik

Annons
Erik Rönmark, Sundsvallsbördig saxofonist och disputerad i musik i USA, har synpunkter på Björn Östlunds recension av konserten med Sundsvalls Orkesterförening och fagottisten Hugo Langéen söndagen den 17 april.

Efter att ha studerat och undervisat i klassisk musik i åtta år vid olika universitet i USA måste jag säga att jag blev förvånad när jag läste Björn Östlunds recension av Sundsvalls Orkesterförenings konsert.
Östlunds kritik av orkestern kan tyckas lite märklig då jag personligen anser att bedömningen måste stå i relation till verkligheten. Östlund säger själv att det är en amatörorkester och som sådan tyckte jag att den uppfyllde alla mina förväntningar. Men recensenten kanske har en annan erfarenhet av amatörorkestrar än jag.
Vad jag däremot inte kan förstå är beskrivningen av solisten Hugo Langéens framförande av Hummels fagottkonsert. Jag har hört många fagottister ta sig an detta enormt krävande verk och har aldrig hört någon som har spelat med sådan lätthet, elegans och musikalitet som i söndags. Jag tycker det är tråkigt när en framstående musiker inte kan uppskattas i sin egen hemstad.
Östlund säger att han saknade "större dynamik och ett livligare uttryck". Det briljanta inom klassicismen är att när allting (teknik, frasering, rytm, etc.) utförs till fullo av artisten. Då behövs inget mera. Inget överflödigt krävs, idealet är uppnått - någonting som jag tyckte att Hugo Langéen visade i söndagens konsert.

Erik Rönmark
Björn Östlund

Mer läsning

Annons