Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Härlig höstkonsert med Lydia och orkesterföreningen

/
  • Lydia Holmlund och Sundsvalls Orkesterförening i en härlig höstkonsert.
  • Lydia Holmlund är uppväxt i Sundsvall och i lördags var hon solist med hemstadens orkesterförening.

Konsertrecension
Höstkonsert med Sundsvalls Orkesterförening
Dirigent: Eva Lauenstein
Solist: Lydia Holmlund, klarinett
Musik av Felix Mendelssohn, Carl Maria von Weber och Ludwig van Beethoven
GA-kyrkan, lördag

Annons

Vi var fullsatta GA-kyrkan som under lördag eftermiddag fick njuta av en fantastisk konsert. Vi blev välkomnade av både präst och orkesterföreningens ordförande och så satte konserten i gång.

Kvällen inleddes med Mendelssohns Intermezzo ur En midsommarnattsdröm. Förväntansfull musik där orkestern fick uttrycka både virtuositet och vemod under Eva Lauensteins ledning. På slutet kändes musiken lite utmanande: Vad tror ni kommer nu?

Det var kvällens solist Lydia Holmlund som gjorde entré och bjöd oss på Webers Klarinettkonsert i f-moll. Det är en ganska lång inledning i första satsen med enbart orkester. Hur känns det för en solist - hinner man bli nervös? Inte Lydia i alla fall, för plötsligt kommer den. Den klara fina tonen som inleder och så är det hela i gång. Lydia är så härlig, inte bara att lyssna till utan även att se på. Hela hennes kropp uttrycker musik och hjälper till i alla passager.

I andra satsen blir jag imponerad, inte bara av Lydias förmåga att i långa melodislingor uttrycka ett melodiskt längtande, utan också av hornen. Under en passage är det Lydia, träblås och horn enbart som spelar. Det var satsens höjdpunkt tyckte jag. Hela satsen är väldigt stämningsfull.

Sedan kommer sista satsen i form av ett uppfriskande allegro. Inledningen är blixtrande snabb men Eva och Lydia har fin kontakt och allt flyter väldigt smidigt. I den här satsen har solisten rasande snabba haranger och jag beundrar särskilt hennes artikulation.

Efter varma applåder och blommor till solisten är det bara för Eva och orkestern att ladda om. Vi blir serverade Beethovens symfoni nr 2. Första satsen börjar med en långsam, lite stram inledning men efter den är det allegro con brio som gäller. Sundsvalls Orkesterförening låter strålande och efter glittrande och briljerande slutar satsen lite pampigt nästan.

Andra satsen har ett underbart vackert tema som vandrar i de olika stämmorna. Som tredje sats valde Beethoven otidstypiskt ett Scherzo, och här sprudlar orkestern.

Den sista satsen, Allegro, är en magnifik avslutning på en härlig symfoni. Jag är väldigt nöjd med orkestern. Fin balans. Skulle jag önska något vore det lite mer flöjt. Men det kan också bero på var i kyrkan man sitter. Så får även Eva Lauenstein blommor som tack för en fin prestation. Man skulle önska att varje orkestermedlem också fick en blomma. Det var de väl värda denna eftermiddag.

Mer läsning

Annons