Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsert: GA-kyrkan fylld till sista plats vid en njutbar "Förklädd Gud"

/
  • Helena Svartling reciterar texten i Förklädd Gud framför orkestern.
  • Anders Falbe och Anna Hanning koncentrerar sig inför uppgiften.
  • Charlotte Fregelin spelade Johan Svendsens ljuva violinromans.

Konsertrecension
Sundsvalls Orkesterförening
Sundsvalls Kyrkokör
Dirigenter: Eva Lauenstein och Pernilla Backlund
Solister: Charlotte Fregelin, violin, Anna Hanning, sopran, Anders Falbe, baryton, Helena Svartling, recitation
Musik av Lars-Erik Larsson, Johan Svendsen m fl
GA-kyrkan, söndag

Annons

I ljus försommar bjöd orkesterförening och kyrkokör nationalromantik och nordiskt ljus, ytterst uttryckt i Lars-Erik Larssons Förklädd Gud , det i Sverige kanske mest älskade av alla symfoniska stycken.

Det är lätt att förstå varför vi tagit den till våra hjärtan: underbara melodier och en kombination av renhet och spänning i harmoniken, hjärtslitande kraft, tänkvärda tankar. Alla vet hur den ska klinga och formas men det gäller också att nå dit, att leverera. Och det gjorde denna ensemble.

Orkestern lät prima, följsam, lyhört fraserande, omväxlande tassande mjuk och storslaget mäktig. Bara enstaka detaljer vacklade lite, som lite stress på ett par ställen, lite släpigt på ett par andra. Orkesterföreningen har vuxit både numerärt och kvalitativt och utvecklats på ett mycket glädjande sätt. Det är bara att gratulera.

Anders Falbes tydligt artikulerade baryton är utmärkt för denna musik, Anna Hannings ljusa, täta och bärkraftiga sopran likaså. Helena Svartlings naturliga uttrycksfullhet och distinkta stämma bar väl ut orden. Och bakom allt en stabil och säker kör, som sjöng stort och klangskönt om än lite stelt i Hans Kennemarks "Tre lå". Och som inte sjönk i a capella-stället i slutet av Förklädd Gud. Det är sådana kvalitetsmärken som gör att man kan slappna av och njuta.

Här bjöds också annan musik: förutom ett par sånger Lars-Erik Larssons violinconcertino, det minst nordiskklingande på programmet, och Johan Svendsens violinromans, ett av de ljusaste, innerligaste och lyckligaste jag vet. Charlotte Fregelin har en mörk och slank klang i sin violin, svensk på något sätt. Hon briljerar inte men har finstämd energi och en subtil sångbarhet, inte minst i concertinots långsamma sats och hela Svendsen, där hon lyckades vara både framåtsträvande och ljuvt försiktig.

Det är roligt att Sundsvall och Västernorrland (Anders Falbe kommer från Härnösand) kan göra detta med lokala krafter. Och publiken visade sin tacksamhet inte minst genom att fylla hela den stora kyrkan till närapå sista plats.

Mer läsning

Annons