Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket faller på plats i nya Potter

/

Annons
J K Rowling: Harry Potter and the Half-Blood Prince. Bloomsbury

Har man läst de fem första böckerna om Harry Potter är det en hel del som nu faller på plats, eller rättare sagt, Rowling bygger upp förutsättningarna för den stora finalen i den avslutande delen. Förälskelser, onda anslag mot samhället som äger en kuslig aktualitet denna sommar med förfärliga attentat runt om i världen ytterligare dödsfall varav ett helt centralt, och åter denna osäkerhet om vem som är ond och vem som är god, kombinerad med den starka övertygelsen om kärlekens makt och möjligheten av att människor kan förändras (det senare dock inte alltid till det bättre). Det är några av ingredienserna. Vem prinsen i boktiteln är avslöjas i slutet av boken.
I övrigt är det synd att avslöja något alls om handlingens kärna. Däremot kan det sägas att de tre ungdomarna som är huvudpersoner, Harry, Hermione och Ron, nu är sexton på väg mot sjutton och går sitt sista år på skolan, Hogwarts. Och att den ohygglige Lord Voldemort som tillfälligt besegrades i en uppgörelse i slutet av femte delen lyser med sin frånvaro men ändå är i högsta grad närvarande. Här ges nämligen Harry (och läsaren) ytterligare information om den man som en gång var pojken och ynglingen Tom Riddle (det bör påpekas att riddle bland annat kan betyda gåta på engelska) men som nu söker makten över allt och alla, och som inte förstått att det inte hjälper att man vinner hela världen om man förlorar sin själ.
Än en gång är Harry missförstådd; senast var det rentav inom ministeriet för magi som man inte trodde honom, den här gången är det de närmaste vännerna som är tvivlande. Ja, kanske är rentav självaste Dumbledore, skolans rektor och Harrys främsta beskyddare, en tvivlare. Och hur är det egentligen med Snape, läraren i konsten att bekämpa svart magi, är han i tjänst hos det onda, en dubbelagent, eller rentav något helt annat?
Allt som allt är det spännande läsning, och utan att kunna precisera hur, är det min upplevelse att Rowling den här gången ekonomiserat sin stil. Lätt hade flera partier kunnat förlängas, men en gissning är att Rowling förkortat här och var och därigenom skapat den berättarrytm som nu finns där.
Det enda tråkiga är att det förmodligen dröjer två år innan sista delen är klar för utgivning. Då är filmatiseringarna av de sex första delarna förmodligen klara.

Mer läsning

Annons