Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny projektkör återupplivar Betlehemskyrkans invigning

/
  • – Man växer med musik, och den har fått mig att växa i hela mitt liv, säger Staffan Lindroth.
  • Hittills har Sundsvalls Konsertkör haft tre repetitioner, men Staffan LIndroth hoppas att den ska växa ytterligare innan palmsöndagen då den ger sin första konsert - med den kantat som skrevs till invigningen av Betlehemskyrkan 1916.
  • Sundsvalls Konsertkör är en förening - liksom orkesterföreningen. Och det har talats om samarbete framöver.

1916 invigdes Betlehemskyrkan och dess fina orgel med en kantat av Olof David Lindvall.
I vår ljuder kantaten igen, i samma kyrka men med nya röster. Den nybildade Sundsvalls Konsertkör, som arbetar i projektform, tar sig an det gamla invigningsprogrammet på palmsöndagen.
Sundsvalls Konsertkör är december månads kör i ST:s serie.

Annons

Det började med värk i händerna och några sångarbekanta.

Staffan Lindroth, välkänd körprofil i Sundsvall, hade för att mjuka upp fingrarna tagit upp orgelspelet igen. Han övade på Betlehemskyrkans orgel, den fina orgeln i den fina kyrkan ritad av dåvarande stadsarkitekt Nathanael Källander. En dag kom Eva Mjönes från församlingen med ett gammalt originalpartitur.

– Kantaten sjöngs i samband med invigningen och jag började fundera på varför den inte sjungits igen, berättar han.

Då och då hade gamla sångarvänner småundrat om han inte hade något nytt körprojekt på gång. Och inspirerad av Göteborgs Konsertkör, som arbetar i projektform, kom slutligen idén - och namnet - till Sundsvalls Konsertkör, en kör som inte är fast utan arbetar projektvis, som enskilda sångare eller hela körer kan ansluta sig till om de gillar vad som ska sättas upp.

Kören drivs som en förening och räknar med två-tre projekt per år.

– Om man redan sjunger i kör en gång i veckan så gillar förstås inte den körledaren att man hoppar av för att sjunga här. Men om vi repeterar två gånger i månaden, på söndagar, hindrar inget att man är med i båda, säger Staffan Lindroth.

Förstlingsprojektet blir alltså Lindvalls kantat, ren i harmoniken. Samme Lindvall skrev också "Konvaljens avsked" och texten till kväsarvalsen, liksom skolor för till exempel blockflöjt: då musicerade man mycket i folkskolan.

– Han komponerade i tidens anda, generationen före nationalromantikerna. Man lyssnade på opera, på Rossini och Bizet, säger Staffan Lindroth.

Med i invigningskören fanns Isak Boström, arbetarledaren från Sundsvallsstrejken 1879, nu som en grånad herre. Helst vill konsertkören också fälla in annan musik ur det ursprungliga invigningsprogrammet - som ett tenorsolo av Mendelssohn och en psaltarpsalm av Gunnar Wennerberg - och göra kvällskonsert och högmässa, gärna i likadana kläder som originalkören.

Samboparet Lars Karinaho och Erika Larsson tillhör den nya kören. Han sjunger i Sundsvalls Popkör och sjöng med Staffan Lindroth förr; hon har bland annat sjungit i domkyrkokören i Härnösand och nu senast i Skönsmons barnkörverksamhets mammakör.

– En projektkör fungerar bra för mig, när jag inte behöver vara borta en kväll i veckan. Jag ser fram emot att få sjunga igen, säger hon.

Sören Ekström har spelat musikal med Matfors kvartersteater men vill syssla mer med sång.

– Jag är ganska ny i gamet och det är roligt att jag, som är så grön, får sjunga med människor som ligger långt framme, säger han.

Framöver saknas inte projektidéer. Tanken är att göra vad andra körer inte gör: inte jul- och vårsånger, inte rock och pop och inte verk för alltför små körer.

– Det finns kyrkokörer som slutar med gammal kyrkomusik och sjunger gospel i stället. Då kan ju vi göra det de inte gör, säger Staffan Lindroth.

Det var längesedan Sundsvall hörde Duke Ellingtons Sacred Concert, menar han. Och Margareta Hallin, grande dame från operascenen och bosatt i Kramfors, har skrivit "Requiem för ett barn" till Lars Forssells text. Och den stora drömmen är Carmina Burana - gärna sceniskt.

– Det behövs också en backspegel i Sångsvalls körhistoria, vars embryo var Isak Boström och hans kamrater som bildade Vapelnäs Brödrasångarförbund. Förr var sången ett kitt mellan människor; man sjöng texterna tillsammans i arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelse, säger Staffan Lindroth.

– Min egen drivkraft är glädjen i musiken som jag kände som barn, när jag spelade och blev stolt över att bemästra den. Jag vill visa hur bra musiken är, och hur man växer med den, säger han.

Fakta

Antal sångare: På första repetitionen 13, på andra 31. Ännu vet ingen hur många man blir på första konserten på palmsöndagen. Men målet är att bli lika många som då Betlehemskyrkan invigdes 1916, alltsåett 70-tal enligt ett gammalt foto, och vara klädda på samma sätt.

Ledare: Staffan Lindroth.

Sättning: Fyrstämmig blandad kör med varianter.

Ålder: 17 - 70 i nuläget

Provsjungning: Nej, men viss körvana är inte dumt att ha.

Repertoar: Det som andra inte gör av i huvudsak klassiska och kyrkomusikaliska verk.

Drömprojekt: Kören är nyfödd och har inte hunnit få några, men Staffan Lindroth har många: Carmina Burana, Brittens A Ceremony of Carols för blandad kör och Förklädd Gud tillsammans med Sundsvalls Orkesterförening, till exempel. Rossinis Petite Messe Solemne är skriven till piano och harmonium - som också kan spelas på ackordeon. Och solister hittar man kanske på Kapellsberg?.

Favoritsånger: Har inte hunnit arbeta in några fler än O. D. Lindvalls kantat för Betlehemskyrkans invigning.

Körresor: Inga ännu.

Annons