Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyupptäckt blåstång och strömmingsnostalgi i Åstökrönikan

Annons
Inför årets Åstödag den 17 juli utkommer sedvanligt Åstökrönikan. Det är 35:e året som denna bygdekrönika skrivs av eldsjälar, och i år presenterar den inte bara historiska fakta utan också ett splitter nytt.
Havet utanför Åstön är ett av de artfattigaste i världen. Endast ett 50-tal arter kan överleva i ett vatten som varken är salt eller sött. Att nya upptäcks hör till ovanligheterna. Men Lotta Nystrand, doktorand vid Mittuniversitetet, disputerar i höst på en ny underart av blåstång, som hon funnit i det bräckta vattnet några meter under utan på hällarna utanfrö Skeppshamn.
Tången har ännu inte fått något namn men är mindre och smalare och skiljer sig genetiskt från den hittills kända Östersjöblåstången.
I övrigt gör krönikan en historisk betraktelse över strömmingens betydelse och popularitet i äldre tider, då den var en viktigare del av den allmänna mathållningen än i dag. Men strömmningen är åter aktuell, inte minst sedan beståndet börjat minska drastiskt och den norrländska nationalrätten surströmmingen hotas. Där finns också en lista över goda och dåliga strömmingsår ända sedan medeltiden.
Amerikaemigranten Gilbert Holmgren får ett par sidor för sin livshistoria, och det traditionensenliga lexikonframställningen över Tynderömålet fortsätter.
Om ett par hundra år kommer vissa av våra orter att vara ihågkomna, andra att ha fallit i glömska. Vad är det som gör att vissa lever vidare?
Förmodligen har det mindre betydelse hur många människor orten rymde och hur livligt dess närings- och samhällsliv var. Säkerligen är det mycket viktigare att någon eller några har gjort sig mödan att dokumentera sin hembygd och lämna gamla kunskaper vidare. I det perspektivet har Åstö- och Tynderöbygden en verklig framtid.

Mer läsning

Annons