Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oväntad, underhållande poesi

BOK Lars Häger: Hål. Edition Edda

Annons
Lars Häger är en lågmäld poet. Han är född 1958 och bosatt i Uppsala. Bottensatsen i hans lyrik är existensen. Människans villkor och Häger driver fram konturerna av människan genom att varva det tyngre tilltalet med ett som är mer fränt underhållande. På ett plan kan han påminna om den Ekelöf som skrev Strountes, för att i nästa ögonblick påminna mig om Lennart Hellsing. Sanning är naturligtvis att Häger bara liknar Häger.

I hans tredje diktsamling, Hål, som idag utkommer arbetar han med små medel och lyckas med konststycket att fördjupa bilder som är både banala och utslitna: \"Den goda dagen börjar med små andetag/Min fågel dog, hennes koncentrerade kärlek, blick, ett litet huvud mot kinden/försvann, delade världen i två. Örn och sparv - /som en förberedelse för det man minst av allt/önskar veta något om \" Så kan bara den självsäkre och formmedvetna författaren uttrycka sig. Det är möjligt att Hägers titel är adekvat för det han eftersöker är hålen genom verkligheten, hålen som förbinder de levande med de döda. Den melankoliska rest som brukar vara centrallyrikens stora fara lyser helt med sin frånvaro hos Häger. I den koncentrerade novellen Julia uppdateras vi på världens ofullkomlighet. Dock sker det helt utan patetik: \"En viktig sak är språket: hon sa doggy-style på rumänska.\"

\"Hål\" är en rörlig samling. Dess nav är författarens planlösa resa genom världen där han noterar sin egen plats och intensifierar sökandet till att handla om den plats där vi alla befinner oss. Det är spännande. Oväntat. Underhållande.










Mer läsning

Annons