Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Överträdelse beivras – obegripligt men effektivt?

Annons

Tjusiga gräsmattor beträdes ej och nedskräpning undanbedes. Olovligt förfogande är vid vite förbjudet och bakom hemliga dörrar äga obehöriga ej tillträde. Överträdelse beivras naturligtvis. Tillstånd erfordras.

Förbudsskyltarnas språk är ofta gammaldags formellt – bestämt och distanserat artigt. Men hur många i busålder vet egentligen vad beivra eller erfordra betyder? Varför inte bara skriva Skräpa inte ner och Gå inte här? Enkla uppmaningar som alla begriper.

Skylttexterna för tanken till juridik och byråkratsvenska. Numera är dock dylika formuleringar ovanliga i brev och beslut från myndigheter. Det har generationer av språkkonsulter och begriplighetsivrande tjänstemän sett till.

Så varför behåller krångelspråket sitt grepp om skyltarna? Jag har några teorier.

1. Skyltar sitter ofta länge på samma plats. Gamla skyltar = gamla formuleringar.

2. Vi människor gillar att härmas och känner oss trygga med att göra som andra har gjort förut. Bekanta skyltbudskap återanvänds, och förblir norm.

3. Skyltar beställs från skyltfirmor. Där jobbar folk med full koll på material, tryck och standarder för varningssymboler. Dock sällan språkvetare.

4. Skylttexterna måste vara korta. Det är jobbigt att formulera om och svårt att hitta exakta motsvarigheter, fast enklare. Beträda omfattar gå, hoppa, kliva på och så vidare. Beivra då? En vuxen som bryter mot ett förbud kanske blir polisanmäld, medan en tolvåring får ett samtal hem till pappsen.

5. Skyltar ses inte som riktiga texter. De har lägre status än myndighetsbeslut och informationskampanjer. Detta kan bidra till att de sällan blir föremål för språklig översyn.

6. Ett indirekt tilltal och passiva verb (beträdes, beivras, erfordras) kan ibland uppfattas som artigare än direkta uppmaningar (trots att det inte blir maximalt begripligt). Särskilt när det handlar om allvarliga konsekvenser. Missbruk beivras kan kännas mindre aggressivt och anklagande mot läsaren än Vi polisanmäler dig om du drar i nödbromsen annat än i nödfall.

7. Formuleringarna har blivit till fasta, etablerade fraser. Då gör det inte så mycket om vi inte begriper alla ord, bara vi tolkar helheten korrekt.

8. Den formella tonen uttrycker makt och kan ha en varnande effekt även på dem som inte förstår innebörden. Ett mer jämlikt, uppmanande språk vore lättare att förstå, men kanske mindre avskräckande?

Jag frågar en 15-åring:

Vet du vad beträda betyder?

– Nej.

Överträdelse?

– Nej.

Beivra?

– Nej.

Om det står ”Beträdes ej. Överträdelse beivras” på en skylt, hur skulle du tolka den?

– Asså jag hade inte förstått den skylten men hade ju låtit bli att passera.

Effektivt i all sin obegriplighet alltså.

Själv skulle jag, trots allt, rösta på Varning! Gå inte här! vid tågspåren. Och Gå inte på gräset, snälla!

Mer läsning

Annons