Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sagotanten som blev en klassiker

/

BOK Anna Nordlund: Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1890-1996. Symposion

Annons
\"En liten skolmamsell, en liten en, som aldrig varit utom Sveriges landamären, men som levat ensam och har hela en glömd och undangömd provinsmystik i sig.\" Orden är Oscar Levertins och gäller den debuterande Selma Lagerlöf, som med \"Gösta Berlings saga\" skakade om litteratursverige. Att Levertin, stridbar förkämpe för nittiotalets nya estetik, är entusiastisk hindrar inte att en högst nedlåtande ton smyger sig in i beskrivningen. Hans karaktäristik etablerades snabbt i litteraturhistorien och Selma blev till den godmodiga sagotanten med en ursprunglig fantasi sprungen ur de värmländska skogarnas mystiska djup.
I doktorsavhandlingen Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1890-1996 tolkar Anna Nordlund bilden av den naiva sagoförtäljerskan som en strategi bland tidens manliga kritiker för att handskas med Lagerlöfs originalitet. En kvinna kunde per definition inte vara nyskapande men med provinsmystikens hjälp var det möjligt att både äta kakan och ha kvar den: erkänna författarinnans begåvning samtidigt som man framhävde hennes kvinnliga passivitet och oreflekterade, oförstörda sinne.
I sin präktiga femhundrasidiga studie har Nordlund systematiskt gått igenom och kommenterat ett drygt sekels reception kritik, forskning och handbokstexter av författaren som blev första kvinna att erhålla Nobelpriset och ta plats i Svenska Akademien. Visst, till skillnad från de flesta andra kvinnliga författare kunde Selma Lagerlöf förstås inte klaga på uppmärksamheten. Men Nordlund visar övertygande hur skribenter in i våra dagar haft svårt att erkänna hennes estetiska medvetenhet och stilistiska radikalitet, och tenderat att betrakta henne som ett isolerat unikum istället för att placera henne i ett samtida intellektuellt sammanhang av filosofiska och litterära strömningar.
Det gammalmodiga har betonats på bekostnad av det moderna, det traditionsbundna lyfts fram hellre än det framåtpekande och inte sällan struntar man ifråga om Lagerlöf helt i att diskutera avancerad berättarteknik och språkliga innovationer. En reducering och nedvärdering som i högsta grad är kopplad till frågan om kön. Sorgligt nog.
Så sent som 1989 kan Sven Delblanc visserligen inte oemotsagd i standardverket \"Den svenska litteraturen\" hamra in bilden av sagoberätterskan uppstånden från forntiden utan minsta formmedvetenhet eller intresse för idédebatt. Och 1990 utkom danske kulturjournalisten Henrik Wivels hyllade biografi \"Snödrottningen\" på svenska, där författarskapet tolkas utifrån föreställningen om den förtorkade ungmön som helt saknar erfarenheter av fysisk kärlek. Lite lustigt fick han samma år svar på tal när Lagerlöfs brev blev tillgängliga för forskarna och gav en knäpp på näsan åt alla som tagit för givet att passion och erotik förutsätter konventionella heterosexuella relationer.
Det händer att Nordlund får en stridslysten, närmast konspiratorisk ton, när hon rannsakar de manliga skribenternas föreställningar. Visst hittar man prov på många förringande omdömen, men jag har svårt att tro att det handlar om medvetna könspolitiska strategier för att vingklippa en författarinna de beundrar. För det mesta håller sig Nordlund dock till skönt torra anmärkningar som med finstilt ironi blir till rena lustmorden ytterst välbehövliga. Inte ens 1996 års Nordisk kvinnolitteraturhistoria går fri från kritik för mystifierande och intimiserande tolkningar högst betyg i genuskorrekthet bland handböckerna får faktiskt Göran Häggs essäistiskt subjektiva Den svenska litteraturhistorien, som därtill hävdar att Lagerlöf är den största svenskspråkiga författaren överhuvudtaget.
Selma Lagerlöfs underbara resa är en gedigen och tung akademisk avhandling alltså knappast en text det svänger om. Men den ger en fascinerande inblick i skapandet av litteraturhistorien; det är riktigt spännande att följa hur omdömena förskjutits och förändrats genom åren och hur märkligt sega de könsmässiga strukturerna samtidigt är.


Mer läsning

Annons