Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samer sedda med främlingars ögon

/
  • Brudpar i Månnäs fotografi av fotografen Robert Lundgren.

UTSTÄLLNING Bildmuseet, Umeå: Människor i norr; till 22 januari.

Annons
Vid 1800-talets mitt drog en strid ström av fotografer och vetenskapsmän till Nordkalotten för att studera de \"nyupptäckta\" lapparna. Utställningen \"Människor i norr\" på Bildmuseet i Umeå visar den fördomsfulla bild de förmedlade av samer och andra ursprungsfolk.
Omkring 1850, när Europa var i full färd med att kolonisera resten av världen, stod intresset på topp för exotiska kulturer. Ryktet gick om att det långt upp i norr inom Europas gränser fortfarande fanns \"vildar\" att studera.
Det ledde till att åtskilliga expeditioner från Frankrike, Italien, Tyskland och England med föregivet vetenskapliga mål begav sig till norra Skandinavien.
- Det fanns en föreställning om att fotografiet var ett fullständigt objektivt medium som exakt återgav den sanna verkligheten. Att ingenting kan vara mer felaktigt framgår tydligt av bilderna vi visar i \"Människor i norr\", säger Johan Sjöström, intendent vid museet.
Utställningen ställer de tillresta fotografernas och forskarnas fotografier mot bilder tagna av fotografer bofasta i området eller som själva tillhörde den folkgrupp de skildrade.
- De utländska eller sydsvenska fotograferna hade oftast färdiga föreställningar om de människor de skulle möta innan de reste norrut. De tog sedan bilder som bekräftade deras fördomar, säger Johan Sjöström.
Den franske prinsen Roland Bonaparte, sonson till kejsar Napoleon, var en att de fotografer som tidigast reste till Nordkalotten för att studera samer, nybyggare och valfångare. Bilderna är oftast porträtt tagna i profil eller rakt framifrån. De liknar foton man ser i brottsregister eller bilder tagna av rasbiologer, även om Bonaparte inte bedrev sådana studier.
Det finns ett väldigt förakt och oförståelse i hans bilder. Personerna som fotograferades fick sällan veta varför eller i vilket sammanhang de skulle visas. Här kan man bokstavligen tala om att man tog bilder av dem.
Kontrasten är skarp mellan Bonapartes fotografier och bilder av samer fotograferade av den inflyttade svenske fotografen Borg Mesch som var bosatt i det som skulle bli Kiruna.
- Det finns en sådan värme, förståelse och empati i Mesch bilder. Han var nära vän med många samer, bland andra konstnären Nils Nilsson Skum. Han kände till deras kultur och livsbetingelser.
Det rika bildmaterial som de samiska fotograferna Nils Thomasson, verksam i Jämtland, och Robert Lundgren har lämnat efter sig befinner sig ljusår ifrån Bonapartes fotografier. De arbetade ofta kommersiellt och fotograferade samiska bröllop, släktkalas och högtider.
Stockholmsfotografen Hélèn Edlund reste aldrig längre norrut än till Uppsala. Hennes romantiserade bilder av samerna fick ändå enorm betydelse för den bild svensken i gemen hade om sina landsmän i norr.
Hon arbetade nära Skansens grundare Artur Hazelius. Han flyttade ett helt sameviste från Frostviken inklusive några samefamiljer och deras renar till friluftsmuseet. Det var dessa samer Hélèn Edlund fotograferade.
- Hon drev också en framgångsrik fotoateljé i Stockholm där kunderna fick leka samer framför kameran. Hon hade ett rikt urval av samiska kläder och smycken som de fick klä på sig och posera bland uppstoppade renar. Fotografierna togs mot en målad fond av snöiga fjäll, berättar Johan Sjöström.
\"Människor i Norr\" består huvudsakligen av fotografier. Den beskriver inte bara den bild som de som kom utifrån skapade av Nordkalottens folk. Den undersöker också erövringen och koloniseringen av Nordskandinavien. Här spelar Borg Meschs rika bildmaterial kring den snabba utvecklingen av den hypermoderna gruvstaden Kirunas en framträdande roll.




Mer läsning

Annons