Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skådespel men inget bröd

Annons
Motiven för et gigantiska skådespel staten på proklamerat för att fira sig själv ges i regeringspropositionen (Prop. 2004/05:23): "Det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering förefaller bli mer och mer betydelsefull. Att göra nationaldagen till helgdag i Sverige skulle vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den har idag. "
Frasen är kopierad från den utredning (SOU 2004:45) som ligger till grund för beslutet. Utredningen fyller på med att "Nationaldagen har successivt fått en allt starkare ställning hos svenska folket. Det blir allt viktigare att hitta tillfällen att fira det vi är stolta över i Sverige ... Ett tag var det i Sverige i det närmaste fult att visa sig med svenska flaggan. Mörka krafter erövrade våra nationella symboler. Det är inte acceptabelt."
Behovet av nationalism växer i Sverige. Men staten ska mota bort ond nationalism med god nationalism. Det är kontentan.
Är det sant? Blir nationell identitet mer betydelsefull?
Och är det skäl att själv bli nationalist?
Varken proposition eller utredning ger några belägg. Men antingen finns det ingen växande nationalistisk opinion. I så fall skapar regeringen den. Eller också finns den. Då stryker regeringen den medhårs.
En sådan strategi är problematisk. Den utgår ifrån att det skulle finnas en god nationalism och en ond.
Det är viss skillnad på en mer sluten nationalism, som ofta tar fasta på sådant som blodsband, kulturhistoria, språk och så vidare och en öppnare, som håller sig mer strikt till medborgarskap och territorium. Men i båda fallen dras en gräns mellan oss i nationen och de andra utanför den.
Den "folkgemenskap" som skapas riskerar också att dölja ekonomiska och sociala orättvisor och konflikter INOM landet. Är det poängen? Det är svårt att se det som ren slump att denna uppvärdering av nationaldagen sker i en situation där statens verkliga förmåga till makt beskurits av EU-lag och det flyttbara kapitalets vetorätt, vilket gjort det mycket svårare att knäcka arbetslösheten och bedriva fördelningspolitik. De folkvalda försöker därför nu föregripa och själva omfatta en nationalistisk backlash.
Kanske är det vad regeringen menar med att den nationella identiteten förefaller bli mer betydelsefull i en tid av ökad internationalisering: att medborgarnas lojalitet nu måste upprätthållas med nationella symboler. Skådespel i brist på bröd - det är det nationaldagsfirandets verkliga innebörd.

Mer läsning

Annons