Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogen lever som aldrig förr i barnlitteraturen: ”I en ganska osäker tid är skogen något som alltid funnits”

Artikel 9 av 13
Skogen
Visa alla artiklar

En trösteplats, fristad eller naturkraft som hjälper prinsessor och tuggar i sig maskiner. Skogen lever som aldrig förr i svenska barn- och ungdomsböcker.

Annons
För Signe i Klara Krantz senaste ungdomsroman

Elsa Beskows Putte vandrar i blåbärsskogen medan Astrid Lindgrens Ronja erövrar Mattisskogen. Hennes föräldrar skickar ut henne för att hon ska fostras. Först blir hon rädd för grådvärgar och vildvittror, men Ronja övar sig metodiskt, hon övervinner sina rädslor och gör skogen till sin spelplan.

Läs mer: Följ med i kulturens serie om skogen.

Även om skogen alls inte är något nytt inslag i barn- och ungdomslitteraturen har den kanske aldrig varit så vanlig och viktig som i fjol. I drygt 200 böcker ur fjolårets rekordstora utgivning har den en central roll eller funktion enligt Svenska Barnboksinstitutets årliga bokprovning och inventering. I ännu fler böcker finns skogen med i någon form.

- Två tredjedelar av Sverige täcks av skog, den HAR betydelse, säger Lillemor Torstensson, verksamhetsansvarig på Barnboksinstitutet, som den enkla förklaringen till författarnas val av miljö.

Läs mer: Margaretha Levin Blekastad om att gå vilse eller hitta hem i skogen.

I

Skogen intar en viktig plats i vårt kollektiva medvetna, konstaterar även ungdomsförfattaren Klara Krantz.

- I en ganska osäker tid är skogen något som alltid funnits. I dag när världen framstår som ganska skör står skogen för något som finns kvar, även om det kanske är en myt, i dag är väldigt mycket ren industriskog, lika uppodlad som en åker, säger hon.

I hennes senaste bok, "Under odjurspälsen", är bilden av skogen, sagoskogen, ännu mer betydelsefull än de faktiska träden. Huvudpersonen Signe dagdrömmer om skogen och gör den till sin fristad. En plats där hon befrias från omvärldens blickar.

"Min kropp trivs här. Det spritter i den" tänker hon, men det betyder inte att skogen är självklar för Signe på samma sätt som för Ronja eller Putte.

- Signe har en stadsmänniskas syn på skogen, hon känner den inte på riktigt, hon har mer en bild av vad skogen står för. Boken handlar också om gömma sig eller att visa sig som den man är. I slutet inser att hon inte behöver gömma sig i skogen, utan kan få vara ute i världen i stället, säger Klara Krantz.

Läs mer: Människans seger över skogen kommer med ett högt pris.

Lilian Bäckman låter träden hjälpa och försiktigt väcka den sovande prinsessan Rosa rosen. Hon blir kittlad av en gren.Foto: Göran Segeholm

I hela utgivningen finns en underförstådd oro för klimathotet, konstaterar Barnboksinstitutets Karin Mossed, men just Signe är den som uttryckligen är rädd för vad som ska hända, och arg på en föräldrageneration som lämnat problemen efter sig.

I flera böcker blir skogen en konkret bild av människans rovdrift på naturen och under 2017 blev också "skogsavverkning" för första gången ett ämnesord i barnbibliotekariernas sökkatalog. I den brittiska bilderboken "Skogshuggarens skägg" låter författaren och illustratören Duncan Beedie djuren själva protestera mot avverkningen genom att knacka på och fråga skogshuggaren hur han har tänkt. Var ska de bo?

Svenska Lilian Bäckmans går längre. I sin parafras på Törnrosa, "Sagan om Rosa rosen" (ur "Tre feministiska sagor" för unga vuxna) låter hon oregerliga träd skydda den sovande Rosa från ovälkomna friare genom att tugga i sig deras skogsmaskiner.

"Pay fuckking back tajm" säger en sur gran.

Läs mer: Trädens hemliga liv avslöjar människans behov av samhörighet.

I Madeleine Bäcks skräckböcker hämnas skogen på människorna. Foto: Jessica Gow/TT

Skogen som hämnare och fullvärdig varelse i sig själv är också vanligast framför allt i ungdomsböckerna, konstaterar Barnboksinstitutet. I Madeleine Bäcks "Jorden vaknar", den andra delen i hennes skräcktrilogi och Gästrikesvit, äter sig grenar, rötter och blodfyllda mossor in hus.

- Vad gör vi med det Sverige som blir över? Vad gör vi med landsbygden och naturen som glöms bort? När alla flyttar till städer distanserar vi oss från kunskaper som fanns förr, inte bara om hur man levde utan också hur man hanterade naturen, säger Madeleine Bäck.

Erika Josefsson/TT

Fakta: Bokprovningen 25 år

Under de 25 år som Svenska Barnboksinstitutet gjort sin årliga inventering av barn- och ungdomsböcker har utgivningen ökat med 136 procent. En viktig förklaring till ökningen är den sänkta bokmomsen 2002, men även lägre tryckkostnader har ökat möjligheterna för mindre förlag.

Under 2017 gav svenska förlag ut 2|532 barn- och ungdomsböcker. Utgivningen fortsätter att öka och liksom i fjol är det bilderböckerna och faktaböckerna som blir fler.

Närmast obefintlig är däremot utgivningen från länderna utanför västvärlden.

- De böckerna blir bara färre och färre. Redan 1999 skrev vi "världen krymper", och sedan har det fortsatt. Det vill vi påtala, det är för trist, säger Lillemor Torstensson på Svenska Barnboksinstitutet.

Alla artiklar i
Skogen
Annons