Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Smiley på nyheterna

/

Goda nyheter med positiv vinkel är vinnare i det nya medielandskapet. Kristian Ekenberg funderar över vad det innebär för vår världsbild.

Annons

Islamska staten har medvetet och mediecyniskt manipulerat fram precis den image som de vill ha. När de halshugger människor är det med syfte att göra våldsdådet till digitala ettor och nollor som snabbt sprids över världen, reklamkampanjer för brutalitet. Men om de ville ha full effekt borde de överväga att byta ut människorna mot kissemissar.

Gulliga kattungar har fått bära hundhuvudet för det som kallas klickjakten, mediernas försök att jaga maximal publik med minimal insats. Nu är den bilden överdriven, statistiken över vad som klickas är mer nyanserad än så, men klart är att medierna har anammat det som kattungarna står för. Någonting sött, fint och upplyftande som kan fungera som en godisbit i vardagen.

När förespråkarna för fler goda inslag i nyhetsströmmen först gav sig tillkänna, var det med försynta förslag om att få in åtminstone en liten solstråle i rapporteringen. Men med tiden har tonen skärpts. Nu nöjer de sig inte med någonting annat än hela regnbågen.

Daniel Mendoza, chefredaktör för den svenska tidskriften Good News Magazine, skrev nyligen i en ledare: ”Det är nya tider och jag tror att dags- och kvällstidningarna – men även journalistutbildningarna – behöver tänka om. Man behöver ta ett större moraliskt ansvar.”

Det moraliska ansvaret är alltså att klistra på sig en smiley.

Nu vet jag dock inte mot vilka som Daniel Mendoza hytter med näven, ty svenska mediehus slåss om att få så stor bit som möjligt ur den välsockrade goda-nyheter-kakan.

Aftonbladet följer med undersajten Godanyheter.se i fotspåren på amerikanska sajter som Upworthy.com, som har varit pionjärer i genren. Godanyheter.se har rubriker som ”Mathilda rånades vid bankomaten – då sprang Jesper ifatt tjuven”. Dagens Nyheter har på sin sajt infört en flik för goda nyheter. Och självaste Ekot har gått ut med ett dekret om att nyheterna måste bakas in i en cupcake, även om Ekot-chefen Anne Lagercrantz föredrar termen ”konstruktiva nyheter”: ”Vi står inför en historisk omdaning och vi vet hur lätt det är för publiken att välja bort oss”, säger hon till SVT.

För att förstå detta paradigmskifte, måste man gå tillbaka och DNA-analysera vad som utgör en nyhet. Grundläggande när vi i media väljer vad vi ska rapportera om, är frågeställningen huruvida händelsen står ut. En trafikolycka är värd att berättas om eftersom majoriteten av bilfärder går bra. Ett mord toppar rapporteringen eftersom de flesta av oss får en naturlig död.

Vi ligger risigt till när det är det positiva och inte det negativa i världen som står ut.

På nyhetsmagasinet Newsweeks sajt skriver Alexander Nazaryan om ämnet, och drar paralleller till sitt eget förflutna i Sovjetunionen. Tidningar som Pravda kunde det här med positiva nyheter långt innan Upworthy startade. ”Och vi vet alla hur det gick”, skriver han.

Logiken bakom goda nyheter styrs delvis av att nyhetssajternas trafik till stor del kommer från sociala medier, och att människor gärna ger en positiv bild av sig själva genom att länka till positiva artiklar. Det är dessutom först nu som mediechefer har hårda siffror att titta på, till skillnad från vaga läsarundersökningar som tidigare. På redaktionen har de morbida murvlarna styrt och deras sanning om att ingenting slår våld på förstasidan har inte ifrågasatts förrän nu. Men mediedrottningen Arianna Huffington, som ligger bakom sajten Huffington Post, har nu förklarat att ”if it bleeds, it leads” är hopplöst papperstidning.

Nu låter jag kanske raljant om de goda nyheterna, men faktum är att det initialt var uppfriskande att den blodstänkta medielogiken ifrågasattes. Ond bråd död ger en lika osann bild av världen som de koladoppade rubrikerna på Godanyheter.se. Murvelcynismen har till viss del mått bra av att omprövas, inom rimliga gränser.

Det största hotet mot journalistiken är snarare det som både murvelcynism och goda-nyheter-cheerleading står för. I jakt på överdrivet mörker och solsken offras komplexiteten, en mer nyanserad skildring av tillvaron. Nej, världen är inte enbart fylld av kattungar, men inte bara av mördare och psykopater heller.

Mer läsning

Annons