Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Nordin vill utforska glömda vrår

/
  • Sofia Nordin är fascinerad av skogens mystik och av spåren från en svunnen tid. Hennes roman

Några vänsteridealister bor avskilda från civilisationen, omgärdade av orörd natur. Men under kollektivets blåbärsidyll finns en mörkare botten. Sofia Nordins vuxendebut \"Utanmyr\" handlar om hur en sluten grupp skapar sin egen logik.

Annons
Någonstans i Norrland ligger den fiktiva byn Utanmyr. Där har en grupp människor slagit sig ned för att leva på sitt eget sätt - i ett omodernt hus mitt i granskogen där de kan måla, fotografera och snickra i lugn och ro.
Huvudpersonen Johanna lämnar Stockholms storstadsliv för att följa med Susanna, en av kollektivets medlemmar, till Utanmyr. Veckorna går medan hon rensar ogräs och äter gröt tillsammans med de andra i huset, men hon anar att något förtigs. Johanna börjar leta i gömmorna.
Det är som det ofta verkar vara med människor - det finns något under ytan som man vill skrapa fram, säger Sofia Nordin.
Hon debuterade som författare med ungdomsboken \"Äventyrsveckan\" för två år sedan och har hunnit med att ge ut sin andra ungdomsbok, \"Nästanhuset\". Nu när hon kommer ut med sin första vuxenbok betraktas hon som debutant ännu en gång.
Det är tragiskt, men barnböcker räknas inte. Trots att det är i den åldern som böcker blir storartade livsupplevelser, säger Sofia Nordin.
I blå- och vitrandig murarskjorta, shorts och sandaler skulle hon kunna smälta in bland sina romanfigurer som kokar sin gröt på vedspisen. Men Sofia Nordin har rötterna i Stockholm. Däremot har hon alltid fascinerats av skogen och hur hon än gör dyker den ofrånkomligen upp i hennes böcker.
Som liten lekte hon i förortsskogarna, senare vistades hon bland träden som fältbiolog och för tio år sedan började hon spela rollspel och deltog i så kallade \"lajv\" i skogen.
Jag drogs till lajvfenomenet för berättelsernas, skogens och historiemystikens skull. Det är ett sätt att experimentera med tankar och föreställningar.
Även kollektivmedlemmarna i \"Utanmyr\" leker sig bort till svunna tider och försöker leva sig in i sina föregångares liv på gården. De rotar reda på kvarglömda kläder, tar på sig långa kjolar i gråbruna färger och knyter hucklen på huvudet.
Jag har en stark känsla för den tid som inte kommer tillbaka, för liv som har tagit slut och människor man aldrig kan lära känna. Om jag hittar ett övergivet hus vill jag ta mig in i det och fundera över varför de som bodde där inte är kvar. Mitt i levande samhällen finns små hörn av något som är bortom, säger Sofia Nordin.
Det är i en sådan bortglömd vrå som romanens kollektiv lever och där kan de bygga upp sina egna regler och normer. Personerna i boken lever inte i klassiska parrelationer, utan knyter annorlunda band av vänskap, kärlek och sexualitet.
Jag har funderat mycket på tvåsamhetsnormen. Vi får lära oss att monogama relationer är det rätta, men samtidigt är det uppenbart att folk inte lever så. Även i böcker och filmer är det mest parrelationer som framställs och det känns tråkigt och förljuget, säger Sofia Nordin.
\"Utanmyr\" tar också upp den flytande gränsen mellan kärlek och vänskap. Huvudpersonen Johanna dras till den starka, vackra Susanna men hon hejdar ofta sina impulser att smeka och kyssa henne.
Det kan nog vara så ganska ofta att vänskap kan blir som en förälskelse.
\"Utanmyr\" kommer ut i slutet av juli och ett par månader senare kommer hennes tredje ungdomsbok, \"Förlåt Elina\". Sofia Nordin vill inte lämna barnlitteraturen.
Skillnaden är att man måste vara rakare. Barn tänder inte på när man lindar in saker i snygga formuleringar. Men jag drar mig inte för att ta upp moraliska dilemman även i barnböcker.

Mer läsning

Annons