Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Soldatens meningslösa vanmakt

/

BOK James Webb: Eldens fält. Översättning: Love Kellberg (Norstedts)

Annons
Det är och förblir ett öppet sår även i USA. Kriget i Vietnam är ett stort trauma, vilket inte minst märks i den omfattande litteratur som ges ut. Det gäller såväl romaner som självbiografier och vetenskapliga analyser. Och för två månader sedan var det trettio år sedan Saigon föll efter arton års krig. Då hade över tre miljoner vietnameser dött och 58 000 amerikanska soldater.
De bittra erfarenheterna från kriget, det förlorade och misslyckade djungelkriget, har satt djupa spår. James Webb har skrivit ett flertal böcker och mängder av artiklar om det meningslösa och förnedrande kriget i Indokina. Hans roman \"Fields of fire\" räknas som en av klassikerna. Den kom ut redan 1978 och har nu översatts till svenska på ett alldeles lysande sätt av Love Kellberg.
\"Eldens fält\" är till sin struktur en traditionell antikrigsroman, även om författaren helt solidariseras sig med den marinkårspluton som opererar vid An Hoa-Bäckenet. Året är 1969, det år då USA:s styrkor i Vietnam var som allra störst under hela kriget. Över en halv miljon soldater närmare bestämt 543 400 soldater var överskeppade det året.
Här får vi möta Jake, en ung kille som lärt sig att överleva både i slummen därhemma och här i djungeln. Han har egentligen bara en drift kvar att inte bli dödad. Samtidigt är han brottsligt lojal mot den lilla grupp han för befäl över. Han överger ingen. Här finns Goodrich Senatorn kallad som studerat vid Harvard och som i mötet med krigets verklighet går i baklås och blir feg och därmed farlig för de andra i gruppen. Han är också moralens och civilisationens representant därute i bushen.
Här finns också den unge och gröne löjtnanten Bob Hodges, som på grund av den tyngande familjetraditionen tagit värvning. Här finns Ogre, alltid lika stenad som en kamel och vettlöst galen. Här finns Cat Man en levande spårhund som ingenting missar ute i djungeln.
Gemensamt för alla i plutonen är att de snabbt lärt sig hata kriget. Det finns ingen mening. Ingenting spelar egentligen någon roll. Vem som dör och vem som överlever är mest ett resultat av en grym slump. En mina, en prickskytt, ett bakhåll. Varje dag är ett elände. Smutsen, insekterna, skiten, parasiterna, den dåliga maten, den klibbiga hettan och osäkerheten parad med den ständiga ovissheten, allt sammantaget gör deras liv till ett helvete. Ingen vet vem som blir galen härnäst, vem som förlorar de sista spärrarna och går bärsärkargång och vilt börjar skjuta civilister.
James Webb, som själv tjänade som befäl vid marinkåren och gjorde flera vändor till Vietnam, skildrar denna absurda tillvaro med påträngande intensitet. Det är övertygande. Han skildrar utsattheten, vanmakten och desperationen. Den meningslösa tillvaron där livet varje dag står på spel. Det är en stark roman. På omslaget står ett citat av Tom Wolfe: \"Enligt min åsikt den bästa romanen om Vietnamnkriget\". Där måste jag reservera mig. Den bästa romanen som skrivits om Vietnamkriget är \"Allt de bar\" av Tim O\'Brien. Han har oslagbart skildrat absurditeten, utsattheten och det lurande vansinnet. Det är kort sagt en suverän studie i grymhet och perforerad verklighetsuppfattning.
Men James Webb förmår i \"Eldens fält\" skapa både autenticitet och en växande avsky mot det imperialistiska kriget och han visar övertygande hur soldaterna successivt förvandlas till cyniska vrak, till sadistiska hatfyllda mordmaskiner.



Mer läsning

Annons