Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sven Lindqvist följer sina drömspår

I två decennier har Sven Lindqvist skärskådat den europeiska rasismens historia. Ämnet har tagit honom på ständigt nya resor. I hans senaste bok \"Terra nullius\" leder spåren in över Australiens kontinent och till öknen han älskar.

Annons
Terra nullius - ingens land - var termen de brittiska kolonialisterna använde på det australiska landet. När de första brittiska straffångarna lämpades av i Australien 1788 sågs landet som obebott. Kontinentens urinnevånare aboriginerna hade kolonisatörerna knappt lagt märke till, och när man gjorde det såg man dem knappt som människor.
Första gången ett aboriginiskt folk gjorde motstånd mot de brittiska kolonisatörerna var på 1830-talet i den lilla bosättningen Moorundie. Där startar Sven Lindqvist resan över den australiska kontinenten. Likt aboriginerna själva lägger Sven Lindqvist ett eget drömspår i flera dimensioner över den australiska kontinenten.
Till en början var det inte aboriginerna utan ökenlandskapet som lockade mig ännu en gång. Jag upptäckte att större delen av Australiens inre är öken eller stäpp och fick en stark lust att åka dit. Det är härligt med en ny kontinent när man börjar läsa in sig och planera resan, säger han och ler.
Kanske åt att han nästan låter som en gammal brittisk kolonialherre när beskriver sin aptit på nya länder och nya öknar. Sven Lindqvists vardagsrum i lägenheten på Söder vittnar om hans kärlek till resor och andra kulturer. Afrikanska skulpturer samsas med föremål från Kina och Sydamerika. Tre aboriginiska målningar hänger på väggarna sedan hemkomsten från de australiska resorna.
Ett återkommande tema i boken är frågan \"Har vi ansvar för onda gärningar våra förfäder har begått? Han minns hur han strax efter kriget ställdes till svars av en norsk bondmora för att den svenska regeringen under kriget lät tyska nazister passera genom Sverige.
Jag tyckte det var så oerhört orättvist. Men senare tänkte jag efter. Genom transiteringen kunde Sverige hållas utanför kriget. Det skapade ett välstånd som jag har dragit nytta av, därigenom blir jag också skyldig att gottgöra de människor som samma handlingar orsakat lidande. Så bör man också se på de historiska brotten i Australien, säger Sven Lindqvist.
I \"Terra nullius\" skildras hur den aboriginiska befolkningen steg för steg drivs mot utrotning. Men vid 1970-talets början upptäcktes den aboriginiska konsten av den vita världen. Sven Lindqvist beskriver den blomstrande kulturen som en räddning för befolkningen.
Resandet och skrivandet har gått hand i hand ända sedan Sven Lindqvist var ung.
Det är tråkigt att skriva böcker som man redan vet i förväg hur de ska bli, säger han och berättar om boken han kanske är mest stolt över att ha skrivit. \"Myten om Wu Tao-tzu\" från 1967 var nära att inte bli skriven. Han hade gett upp projektet och lämnat tillbaka böckerna han studerat till biblioteket när dåvarande frun Cecilia Lindqvist övertalade honom att försöka en gång till.
I år firar han 50-årsjubileum som författare. Sven Lindqvist läses över stora delar av världen och framgångarna har växt med åren.
Det skulle vara fånigt att säga något annat än att jag är otroligt glad över det. Jag är tacksam att efter så här många år fortfarande kunna skriva böcker som folk vill läsa, säger han.
Han vägrar att tala om kommande skrivprojekt, men säger att det alltid funnits en kö av böcker som väntat på att bli skrivna. Skrivkramp har han aldrig drabbats av.
Visst har det funnits svåra passager, men då har jag sagt mig själv på väg till jobbet \"I dag är din uppgift att vara dålig. Bara om du vågar vara dålig i dag kan du bli lite bättre i morgon\". (PM)

Mer läsning

Annons