Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges Mr Körsång firar 80 mitt i sångfestival

/

Det sägs att rutiner främjar ett långt liv. Att leda samma kör i 50 år är väl en hejare till rutin.
Kjell Lönnå gjorde Sundsvall till Sångsvall och blev svenska folkets meste körkändis. Den 13 juli fyller han 80 år, men då reser han bort och firar först i september - med körsång, förstås.

Annons

Gävle, cirka 70 år tillbaka. I skolkören drabbas en liten kille av stämsångens förtrollning. När han blir stor vill han arbeta med körer.

Fast barns yrkesdrömmar är rätt diffusa var just denna en verklig föraning. För så blev det ju. Men först efter att Sveriges meste körkändis genom tiderna, Kjell Lönnå, påbörjat en framtid inom bildvärlden. Han var typograflärling på ST, gick konstskola - tills Hagaskolan i Sundsvall sökte en teckningslärare och alla visste att han också startat och lett körer i pappas Elimkyrka. Kanske kunde han ta musikaliska uppdrag också?

Om hans långa liv i sångens tecken har mycket sagts. Om mötet med påven, konserterna med Birgit Nilsson, Carola och alla artister som över huvudtaget verkat i Sverige. Om TV-karriären som förde honom in i svenska folkets vardagsrum med och utan sina körer - han var ju också ofta programledare som i "Lönnå med gäster" eller underhållningsserier som "Sången är din" från Cirkus i Stockholm, i radions "En morgonstund med Kjell Lönnå" där han presenterade andlig sång i 25 år, eller i barnprogrammet "Lekande lätt".

Men hans bredaste fåra är förstås körsången. Sundsvalls Kammarkör har han lett i mer än 50 år, en unikt slitstark relation. Nästa år upprepar han bedriften med KFUM-kören. Lillasyster Confetti fyller 20 i höst, Julton ges för 50:e gången i år. Och vanan att repetera två-tre kvällar i veckan är en grundbult i Kjell Lönnås liv.

– Det är nästan en ritual och den är inte betungande. Att gå i trappan till Körens hus och veta att man snart ska sjunga med 40 människor är ett livselixir, säger han.

Ändå är körlivets vardag annorlunda för honom än de flesta. Minst en helg per månad under säsong turnérar han med någon av sina körer. Den svenska ort där han inte gett konsert existerar knappt, och någon gång per år toppar han med en utlandsturné.

Få körer konserterar så mycket, och allt sker efter ett koncept byggt på gedigen scen- och medieerfarenhet, på publikkontakt och dramaturgi. Därför en "stå-och-gå"-repetition före varje Julton, därför en programläggning som inte följer nutidens devis att det ska vara push och tempo hela tiden.

– Jag råder kördirigenter att inte öppna en konsert med ett alltför långt stycke. Då läser publiken in kören och hör inte så mycket av sången; de tänker mer på saker som "Där är min granne" eller "Så lång den där sångaren är", säger Kjell Lönnå.

– Det finns en parallell mellan mitt musicerande och mitt måleri: det bygger på form, mer på komposition än på känsla. Om jag fick leva om mitt liv hade jag nog gjort det jag gör nu, men det vore också kul att vara en AD, Art Director, som formar saker.

I dag hyllas omväxling och förnyelse över allt annat. Kjell Lönnå har gjort precis tvärtom: hållit fast vid och borrat vidare i det han har. Utmaningarna har kommit till honom i stället.

– Julton är ofta stöpt i samma form även om jag varje år också lägger till mycket nytt, för tradition står för tydliga saker i vår julupplevelse. Och efter ett par konserter i Globen kunde jag ha tyckt att det var gjort, men när femtusen sångare säger att det var det bästa de har upplevt och vill göra om det blir det ju stimulans för mig också. Därför blev det elva år i Globen.

Han är också en av få, kanske den ende, rikskändis som bott kvar i Sundsvall. Av ett par jobberbjudanden - ett i Stockholm, ett i USA - har han känt sig frestad. Men Sundsvall vann.

– Jag trivs här. Sundsvall är en liten storstad eller en stor småstad. I en mindre stad kan man få större svängrum. Och jag har mina körer: när man jobbat upp ett instrument är det trist att släppa det.

Alla kändisar möter motstånd och Kjell Lönnå har fått sin beskärda del. Bland annat har vissa tyckt att han håller en alltför folklig profil, att han med sina duktiga körer och sitt stora genomslag borde puffa mer för den komplexa körsången.

– Men om man vill nå människor utanför en liten elitkrets är en blandad repertoar klokare; något exklusivt kan man ha men inte en hel konsert. Dessutom tror jag inte att jag är bäst på den mest avancerade repertoaren, utan på den mest kärleksfulla. Jag väljer musik jag gillar, säger han.

Självbiografin "Sången är min" är redan skriven, men en cd med egna sånger är på gång. En dokumentär om hans liv visas i SVT i höst, och i augusti programleder han Taubedagen på Skansen.

Först därefter blir det 80-årsfest. Tidigt bestämdes att skulle han fira alls skulle det ske med sång. Därför reser han och hustrun Ulrika bort under födelsedagen i semestermånaden juli, och när säsongen har börjat den 16 - 17 september finns han med i körfestivalen "Sångsvall" - ett begrepp han inte myntade men bäddade för med sina TV-program.

– Tänk att ha fått uppleva allt som jag har gjort: dirigera allt från Radiokören till barnkörer, leda mina körer i operahuset i Sydney, i Rockefeller Center på Manhattan. Sjunga för påven, på Olof Palmes begravning, på drottning Silvias 50-årsdag.

– Jag är en lycklig människa. Jag är lycklig i kärleken, jag har fått vara frisk, jag har en fantastisk fru och underbara barn. Och jag får jobba med det jag tycker så mycket om. Det finns en livskraft i körsång och jag ser fram emot varje konsert med nästan barnslig glädje, säger Kjell Lönnå.

Mer läsning

Annons