Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En förlängd julklapp till alla barnfamiljer

Annons

Alla individer vill bli sedda. Alla behöver bli förlösta och bekräftade. Allt blir bättre om vi accepterar varandras olikheter. Så tänkte Oscar Wilde och så blir eftertanken efter att ha sett ”Spöket på Canterville” i Teater Västernorrlands version. En mustigt rolig klassiker och bra förlängd julklapp till länets barnfamiljer.

För första gången någonsin satsar Teater Västernorrland på en teaterpremiär under julhelgen. Godbiten till teaterbesökarna är Oscar Wildes klassiker ”Spöket på Canterville”.

Kortromanen från 1887 finns i en mängd film- och tv-versioner och har satts upp på oräkneliga scener genom åren. Historien blir dock aldrig för gammal att berättas. Teater Västernorrland har beställt en ny dramatisering av Jonathan Lehtonen. Berättelsen är förlagd till nutid.

Sundsvalls Teaters scen med salongens 1800-tals inramning känns perfekt för ändamålet. Hela scengolvet och delar av salongen används på ett smart sätt i föreställningen. Vi tittar in i den gamla engelska slottsmiljön. Stora ytor, högt i takt, släkttavlor på väggarna och pampiga möbler draperade i vitt. Lite damm och spindelväv. En perfekt inramning för en lagom otäck mysrysare.

In i salen klampar den moderna, kommersiella tiden i form av familjen Otis från Amerika. De är osmakliga, tänker bara på pengar och har ingen känsla för andlig odling och kultur. När de möter trotjänare och gengångare på slottet så uppstår en kulturell frontalkrock. Ingmar Virta spelar den hurtige och rättrådige pappan i familjen. Han har köpt slottet och försökt frälsa världen med Pinkertons fläckbortagningsmedel och smörjprodukter. Gisela Nilsson spelar hans våpiga hustru. Tillsammans blir de ett träffsäkert par och porträtt av korkade, småvidriga kapitalister. Tvillingpojkarna spelas av Olle Jernberg och Tobias Andersson. Det är en fröjd att se dessa två fysiska skådespelare tillsammans. De härjar och leker krig överallt och är ett fullständigt samspelt par. Det spelet blir som en extra bonus i föreställningen.

Tonårsdottern i familjen gestaltas av Stina Samson. Hon är den enda vettiga personen i familjen. Hon är också den enda som så småningom förstår spöket. De finner varandra i konst och andlighet.

Iso Porovic gör här en av sina största roller sedan han kom till Sverige. En fysiskt och tekniskt krävande roll med mycket text. Iso gestaltar spöket som bor i slottet sedan några hundra år tillbaka. Iso är mycket trovärdig när han utan framgång försöker skrämma de dumma amerikanerna. De skymfar och skändar allt han håller för heligt.

Kim Anderzon är slottsfrun som jobbar i slottet. En trotjänarinna som lever kvar i den gamla tiden. Det blir många dråpliga situationer när hon konfronteras med familjen Otis livsstil och de vilda tvillingarna. Kim är mycket rolig med ett speciellt kroppsspråk och ett vankelmod när hon är som en länk mellan gengångare och nu levande.

I Anna Sjövalls regi känns Oscar Wildes grundintentioner ovanligt begripliga. Spökets situation och synvinkel lyfts fram och historiens olika bottnar blir tydliga. Det här är mer än en charmig komedi. Det är en hyllning till den äkta konsten och en träffsäker spark mot allt kommersiellt skräp. Det är dock inget för de yngsta. Jag tror att man ska var minst 10 år för att ha behållning av hela föreställningen.

Mer läsning

Annons