Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En timme ren teatermagi

/

Vad är "Kanske Frankenstein"? Är det en komedi, en musikal eller en tragedi? Nej, det är Jens Nilsson i sitt esse.
Med kroppsdelar som kastades upp på scen och en stadig ström av espresso gick lördagens premiärföreställning rakt in i publikens hjärtan.

Annons

Thuleteatern är nedsläckt och ljudet från tunga regndroppar mot gamla fönster fyller premiärpubliken med spänd förväntan.

Och så, med blixtrar, rök och dunder passande en galen vetenskapsman, inleds föreställningen.

– Liv! Liv! LIV! ropar Jens Nilsson som den storhetsvansinnige Victor Frankenstein med ett vanvett som får flera ur publiken att rycka till i stolarna.

Och det är det. Mer Mary Shelley än så blir det inte. I stället tänds lamporna och Jens Nilsson vänder sig nöjt mot publiken och frågar:

– Vad tyckte ni?

Det är det här alla har väntat på: Jens Nilssons outtröttliga förmåga att underhålla sin publik med knappa eller inga medel alls.

Gång på gång brister publiken ut i gapskratt och busvisslingar, och när Jens Nilsson – eller är det kanske Frankenstein? – behöver kroppsdelar till sitt experiment ställer publiken snabbt upp.

Men trots att "Kanske Frankenstein" handlar mer om processen att skapa en pjäs ur ett litterärt mästerverk än om själva berättelsen så lyckas Nilsson hålla publiken på tårna genom hela föreställningen.

För oavsett om "Kanske Frankenstein" är en komedi, en musikal, en tragedi eller en spökhistoria så finns där en existentiell tråd som är svår att sätta fingret på, och samtidigt är den alldeles stjärnklar: familj, kärlek och rätten att bli älskad.

"Kanske Frankenstein" spelas 22/10 i Ånge, 29/10 i Timrå och 20-26/11 samt 15/12 i Sundsvall.

Mer läsning

Annons