Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till skydd för dessa våra minsta

Historien borde förskräcka men framtidens dom kommer att bli hård. Sverige är på väg mot en byråkratisk katastrof. Ärkebiskop KG Hammar har blivit förgrundsgestalt i diskussionen i flyktingfrågor och Sveriges hårdnande inställning i asylprocessen — inte minst i den aktuella debatten om de apatiska barnen.

Annons
Han är klar i sina ställningstaganden:
Sverige ser inte till den enskildes skyddsbehov, sätter inte barnens bästa i främsta rummet. Rättsäkerheten sitter trångt i pressat läge, konstaterar ärkebiskopen.
Han pekar på att det skett en kraftig förskjutning i praxis de senaste tre åren.
Vi möts i Kyrkans hus i Uppsala. Det är dagen efter riksdagsomröstningen i frågan om de apatiska barnen skall beviljas uppehållstillstånd. KG Hammar har just återvänt efter frukostmöte i riksdagshuset och som han uttrycker, mött en beklämmande resignation i den tvärpolitiska riksdagsgrupp som talade för amnesti.
Efter vårt samtal skall han flyga till Rom för att närvara vid påvens begravning. I samma plan som statsminister Göran Persson och därmed en möjlighet till samtal.
Vad som blev avhandlat där ovan molnen, mellan den andlige ledaren och den världslige, på väg till en historisk händelse, lär vi aldrig få veta. Möjligen kan resultatet visa sig i framtiden. KG Hammars inställning är känd. Och osviklig.
Svenska kyrkan med ärkebiskopen har blivit folkdjupens röst i den känsliga fråga som därmed förts ut från byråkratins kyliga paragrafspråk till mänskliga värderingar. Dessa våra minsta, de värnlösa påskuppropet har engagerat, en gräsrotsrörelse går över hela landet.
Engagemanget finns i alla läger. Det är en röst som inte följer politiska linjer, som agerar utifrån allmänmänskliga perspektiv och skapar frontlinjer i samhällsdebatten.
Han talar om europeiska murar, signaler som skall avskräcka människor från att söka sig till Europa, till Sverige. Att dagens asylpolitik bottnar i rädsla över att inte kunna hantera läget. Enskilda människors skräck och rädsla, de som flyr för sina liv, måste tas på allvar.
Sverige har under de senaste tio åren misslyckats med integrationsfrågorna. Genom folkbildning hade det varit möjligt att skapa förståelse för vad det handlar om. Och därmed undgå strömningar liknande dem som frammanas av franske Le Pen eller danska främlingsfientliga partier, anser ärkebiskopen.
Vi borde ta lärdom av 1930- och 40-talets historia. Så att inte vår värld utvecklas i en riktning mot avkall på humanistiska värderingar. En annan sida av saken: en politisk samordning inom EU som hinder för flyktingar skapar gynnsamma marknader för transportörer, de organiserade människosmugglarna, som cyniskt utnyttjar människors nödläge i vinstsyfte.
Frågan om flyktingpolitiken är komplex, väcker känslor som alltid när det gäller grundläggande värderingar, om humanism, mänskliga rättigheter, rätt eller fel i beslutsfattandet.
Nästa år läggs Utlänningsnämnden ned och domstolar tar över asylprövningen. Ett sätt att komma ur en svår belägenhet skulle vara att utfärda amnesti inför omorganisationen, vädjade ärkebiskopen bland annat i sitt julbudskap. En möjlighet för myndigheterna att lösa en generande svår situation och samtidigt se övergången till domstolsprövningen som en nystart, ett rent bord.
Förslaget möttes med kallsinnighet från invandrarministern som bland annat uttryckte farhågor för en humanitär katastrof.
Idag väntar tusentals asylsökande på besked. Tusentals har gått under jorden, däribland många barnfamiljer och lever ett liv i isolering, av andra människors nåd. Hundratals barn har gått in i apatiska tillstånd. En bild av Sverige idag:
Vi närmar oss en byråkratisk katastrof; säger ärkebiskop KG Hammar.

Mer läsning

Annons