Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Timrå (ST)

Annons
Timrå (ST)


Glada gräl i Thalias Midsommarnattsdröm


Försommar. Kvällssolen sipprar ner genom de glesa träden och målar gläntan
ljusgrön. Bakom glittrar vattnet.

Kärleksgläntan har Teater Thalia gratis när den ger Shakespeares En
midsommarnattsdröm vid Vivstavarvs herrgård. Och hålligång är det pjäsen
igenom.


Vi nordbor vet att midsommarnatten är magisk. William Shakespeare visste det
också; det var då han lät sin mesta saga En midsommarnattsdröm äga rum.

Och när ska denna förvecklingshistoria, ett äkta lustspel med
kärlekstrassel, älvor och förtrollning, spelas om inte nu?

Över gräset springer småflickor med vingar på ryggen på väg till
generalrepetition tänk att få vara prinsessälva inför en riktig publik!
sminkningen får sig en sista översyn och det medtagna kaffet väntar på paus.
Det är lite engelsk byteater över det hela, där folk går man ur huse för att
än en gång spela upp den stora mannens alster.

Teater Thalia, i grunden ett amatörsällskap men där alla teaterutbildat sig
åtminstone i någon mån, gör sin egen Timråtolkning. Men sagodimensionen
finns kvar.

Det är en fantastisk berättelse; en klassiker med många handlingar som går
att spela i vilken tid som helst, säger Lena Lindh, som regisserar och
spelar älvdrottningen Titania.

Hon har gjort pjäsen förr med såväl dockor som teaterelever och nu har den
kommit hem, menar hon. Helst vill hon göra en permanent utomhusteater av
gläntan vid herrgården och vackrare plats för teater får man leta efter.

Ungefär så här har Midsommarnattsdrömmen spelats i femhundra år; av proffs,
amatörer och skolklasser. Lite kantigt, övertydligt. Med glimten i ögat. Och
med så mycket glädje, iver och humor att det riktigt sprutar ur varenda
människa.

Säkert går pjäsen att anpassa till vår tid. Men de flesta vill nog behålla
tjusningen i att klä ut sig och ösa på med humor och skoj nu när farbror
Shakespeare bjuder på det..

Om midsommarnatten är skir, spröd och älsklig så är inget annat i pjäsen
det. Älvorna svär och domderar. Kvinnorna, som av sina knölar till friare
och fäder ska tvingas gifta sig mot sin vilja, skäller som bandhundar.
Älvkungaparet Oberon och Titania grälar, hertig Thesius och hans tilltänkta
grälar, hantverkarna som ska sätta upp en pjäs till hertigens bröllop grälar
om rollerna.

Flera kärlekshistorier löper parallellt. Förälskelsens strålar riktas då och
då om av de klåfingriga älvorna, som är osynliga för människorna men inte
kan låta bli att lägga sig i deras liv, när skogens och stadens folk med
olika ärenden strålar samman i Kärleksgläntan.

Hermia älskar Lysander som genom magi blir kär i Helena. Helena älskar
Dimetrios som vill ha Hermia. Den puckade älvan Puck gör bort sig ideligen.
Och Titania skrider in med sitt näpna följe av vingprydda älvor, feer, flyn
och flarn.

Och så lever den femhundraåriga sagan upp än en gång. Genrepspubliken har
roligt, myggen biter, bara skådespelaraxlar knottrar sig i kvällskylan.
Lysanders byxor tappar resåren, men annars inträffar inga större
katastrofer. I kväll, lördag, är det premiär och därpå ges tio
föreställningar till innan midsommaren helt går över i högsommar och
förtrollningen bryts.

Vi vill göra Shakespeare aktuell, inte minst här i Timrå där det är så
mycket hockey. Därför har vi gjort om en del av texten till modern svenska.
Kanske är det lite mycket svordomar, men du doftar som en nybakad pizza,
det fattar ju alla, säger Lena Lindh.


Bild 1:Titania (Lena Lindh) ska somna i gläntan och hennes älvfölje sjunger
vaggvisor för henne.


Bild 2:Genom magi har Titania (Lena Lindh) blivit förälskad i den till åsna
förvandlade hantverkaren Botten (Torgny Lindström).


Bild 3:Hermia (Caroline Hådén) vägrar gifta sig med den kandidat hennes far
utsett utan älskar Lysander (Bessem Bedziri), som försöker lugna henne.


Bild 4: Dimetrios (Christoffer Nylander) har med lite hjälp av magiska
kärleksdroppar i ögonen äntligen fått upp dem för Helena (Veronica
Lundqvist) som älskat honom länge.


Bild 5: Älvan Puck (Per Torneus) är tjänare åt älvkungen Oberon. Han är
också pjäsens berättare och superklant.


Bild 6: Oberon (Marcus Olofsson) uppdrar åt sin tjänare Puck (Per Torneus)
att hämta en magisk växt som får människor att förälska sig i den de först
tittar på.


Bild 7: Hermia (Caroline Hådén) har insett att hennes älskade Lysandes håg
vänts åt annat håll.

Mer läsning

Annons