Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Träffande men distanserat om forskningsjournalistik

Annons
Fokus forskning - vetenskapsjournalistikens olika roller
David Finer
Institutet för mediestudier

Journalistisk bevakning av forskning är lika viktig som rapportering kring politik och samhälle.
Inte minst gäller det i en tid då expertisen mer eller mindre övertagit religionens roll som allvetare och då allmänhetens tilltro till forskaren är enorm - ibland mycket större än vad forskaren själv anser sig kunna leva upp till. Vetenskapen är, också den, en tolkning av verkligheten som följer sina egna lagar och regler.
I sin temperaturmätning av vetenskapsjournalistiken i Sverige dag tar David Finer avstamp bland annat i att en vanlig tidningsläsare dagligen konfronteras med ett vetenskapligt förhållningssätt och mängder av forskningsresultat, även om hon/han inte läser särskilda vetenskapsartiklar. Han tar loven av några ingrodda myter, till exempel att naturvetenskapen är åsidosatt i medierna jämfört med humaniora och samhällsvetenskap.
Svenska vetenskapsjournalister gör i stort gör ett bra jobb, menar Finer. Men de får inte nöja sig med att presentera forskningsresultat utan måste gå vidare och i högre grad granska forskningen villkor: vetenskapssamhällets inre maktstrukturer, hur forskningsanslag styrs och fördelas, hur kunskapstraditioner styr tolkningen av data. Fördjupningar, menar Finer, får inte enbart förbli rent vetenskapliga, utan måste föras samman med samhälleliga, humanistiska och existentiella frågor.
Bokens poänger är många, men ofta gånger ligger de inbäddade i ett tillbakahållet, distanserat och jämntjockt språk. Det tillfredsställer möjligen den akademiskt bevandrade läsaren men är en klar brist om man vill nå en intresserad allmänhet.

Mer läsning

Annons