Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vår lokala identitet blir serie på kultursidan

/

Annons

Vi medelpadingar har allmänt ansetts ha en svagare lokal identitet än till exempel våra grannar jämtarna och hälsingarna. Ta bara en sådan sak som att "pad" i vårt landskapsnamn lär komma från samma stam som engelskans "path". Medelpad skulle alltså vara stigen mellan två viktigare platser; inte destinationen utan vägen.

I dag är det inte så. Bondekulturen, den som gett så mycket särprägel åt Hälsingland och Jämtland, finns även hos oss. Men det som skiljer oss från grannbygderna är att Medelpad dominerats av en stad, Sundsvall, som växte sig stor så sent som under 1800-talets slut och då genom invandring från alla Sveriges hörn. Därmed, och genom industrins och järnvägens utbyggnad, blev Medelpad en smältdegel av människor med olika rötter. Sundsvall kallades ju Nordens Amerika under sågverkstiden.

I dag har industrialismen själv blivit historia, och då blir den av någon anledning intressantare som skapare av identitet och rötter än när den pågick som intensivast. Sågverken och massaindustrin har numera blivit något att vara stolt över, något som förtydligar bilden av Medelpad både hemma och i omvärlden. Inte minst viktiga för den lokala stoltheten är förstås de kulturskatter som industriepoken gav oss, som Sundsvalls Stenstad och Merlo slott i Timrå. När nu även industrialismen blivit något vi kan blicka bakåt på och dra slutsatser av är Medelpad inte landet som blev över, utan landet som byggdes. Vår historiska identitet växer som bäst just nu, och blir ännu starkare för att den delvis skiljer sig från grannarnas.

Men inom kort gör storregionerna inträde, och då väcks åter frågor kring gränser och tillhörighet, kring vilka vi är och hur vi betraktar oss själva. Vad skapar idén kring Medelpad, Västernorrland, Norrland? Blir det lättare för oss medelpadingar, som har starka rötter i en så sen tid som industrialismen, att på nytt ställa om och även känna oss som Stornorrlänningar? Eller blir det rentav svårare, när vi nu ska tala med gemensam röst tillsammans med inte bara ångermanlänningar utan också med jämtar, västerbottningar och norrbottningar?

Konflikter finns och har funnits. Från jämtsk sida har vi "klyktattare" på mer eller mindre allvar anklagats för att stjäla skog och tillgångar, med klangbotten i den tid då skogsbolagen köpte råvara till underpris. Med Ångermanland har vi konkurrerat om högskola och myndigheter, levt i ett Västernorrland som ingen någonsin kunde identifiera sig med känslomässigt - och inte minst bränner sjukhusfrågan het.

Ett är dock säkert, och det är att kulturen och kulturhistorien bidrar med många bilder av vilka vi är. I en serie artiklar ska nu ST och systertidningarna i Mittmedia söka efter dessa bilder.

Vi börjar på torsdag med en stor intervju med Stefan Brink, professor i skandinaviska studier på University of Aberdeen. Vi kommer också att presentera konstnärer som haft stort inflytande på bilden av Medelpad och intervjua dem som arbetat fram den nya regionindelningen. Den ska vara klar 30 juni och 2019 har vi nya regiongränser. Vi har tre år på oss att förhålla oss till det.

Läs fler krönikor: Rör inte vår orkester

Sätt handling bakom viljan att satsa på kultur

Mer läsning

Annons