Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför saknar Sundsvall en konsthall?

DEBATT
Varför saknar Sundsvall en konsthall, ett konstmuseum? När så många andra städer, både större och mindre än Sundsvall har det. Det frågar Petter Österlund, chef för Fotomuseet/Bildens Hus i Sundsvall.

Annons
Helsingborg har det, även Norrköping, Borås, Gävle, Örebro, Umeå, ja till och med Landskrona har:
Konsthall, eller Konstmuseum.
Och Luleå bygger nytt!
Självklart kan man finna det i Stockholm, flera dessutom, Malmö och Göteborg, men det är ju städer på 300 000 innevånare eller mer. Städerna jag ovan listade är däremot städer som till storlek, innehåll och uppbyggnad, ofta påminner om Sundsvall. Städer som vi själva och andra jämför, så som relativt lika.
Industri eller tjänstestäder, medelstora med en sårbar arbetsmarknad. Städer där det i flera fall finns en hel del sport, Bois, Umeå IK, Gif, Brynäs osv. Ofta är det en eller max ett par starka arbetsgivare i form av t.ex. SCA, LKAB eller ABB. Städer som kämpar för att vända flyttströmmar och negativt kapital. Städer som inte allt för sällan är storebror i en mindre region, där, det även härskar en regional kamp.

I Jämförelse med dessa städer, och även många mindre, håller Sundsvall på att halka efter i ett avseende. Ytor för offentlig konst, utställningshallar och mötesplatser för kultur.
I synnerhet efter dödsskjutningen av det lite stympade och allt för teaterinriktade scenhuset.

Jag såg häromdagen på tv, de förslag som kommit in på den arkitekttävling HSB Helsingborg hade anordnat, för deras hamn. Man häpnar över den mediokra och intetsägande arkitektur, Sundsvalls, inre hamn får och verkar fortsätta få. Vad är man rädd för? Stenstaden? Är Stenstadens strålande arkitektur ett hinder för en moderna arkitektonisk utveckling i Sundsvall?
Städerna ovan har ett, eller flera konstmuseer/hallar. Utställningsytor, väl anpassade till modern utställningsproduktion. Ytor som sväljer rejäla projekt och lyfter små produktioner.
Hallarna eller museerna är formerade i spännande arkitektur, vare sig det är byggda under konsthallarnas guldålder 1950-talet, eller moderna skapelser, där leklust och kreativitet är ögonskinligt. Konsthallar som håller internationell standard, såväl då det gäller Belysning, Lux, Säkerhet, Arbetsmiljö och Arkitektonisk utformning.
Att dessa allt för sällan nyttjar sina fina resurser och arrangera, det som borde vara möjligt, är ett institutionellt problem, eller kompetensproblem.

I Sundsvall finns det egentligen inga utställningsytor. Inga ytor där vi kan presenter Warhol, Malevitj, Ta hit utställningar från MoMoA, från Prado, där Rembrandt, Picasso eller Henri Cartier Bresson är i god säkerhet, väl vårdade, med rätt ljus. Vi kan inte ens låna utställningar från Moderna Museet i Stockholm!

OK vi gör bra saker ändå, på, både Sundsvalls museum, fotomuseet och de fria gallerierna. Fotomuseet har under de senaste åren presenterat en rad fotografiska världsartister, men det beror bara på goda kontakter och vilja. Enträgenhet, skulle vissa säga. Då vi förra året fick pris för bästa projekt vid Moskvas 6:e fotofestival, fick vi en del internationella besökare. Det är sådana gånger man skäms. Man skäms då man måste visa upp i vilka lokaler och under vilka former, man tvingas misshandla konstnärernas, ibland livslånga arbeten.
Våra spotlights är begagnade inköpta secondhand, 1970 tals prylar. Vi har ingen klimatanläggning, en liten personhiss till tredje våningen. Våra utställningshallar är snygga, men tänk om vi hade något riktigt bra, som i Umeå, eller Norrköping., Eller tänk om våra statsplanerare vågade satsa i hamnen i stället för att låta medelmåttigheten vara ledstjärnan.

På Sundsvalls museum är det om möjligt ännu sämre, alla besökare jag har, som jag självklart lotsar till Kulturmagasinet, "vår kulturella stolthet", blir imponerade över magasinens imposanta och ändamålsenliga struktur, förutom då det gäller utställningsytor. Dåliga, kryptaliknande eller allt för öppna lokaler med dåligt ljus, som är för varma.

I Timrå byggdes en riktig konsthall. Midlanda konsthall, vacker, lättarbetad, rätt ljus, temperatur osv. Men Midlanda? Konst och kultur skall vara lättillgängligt, för alla åldersgrupper och sociala skikt. Inget ont om Timrå, men tänk om dessa pengar i stället hade grävts ner i Sundsvalls inre hamn. Ett riktigt Foto, Konst, Design och Form- museum, gärna i kombination med Teatrar, konsertlokaler, caféer och ateljéer.

En Konsthall för mellannorrland!

P.S.
"It´s not how good you are, it´s how good you want to be."
Paul Arden.

Mer läsning

Annons