Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårvintervind

Annons
Vårvinterdagarna. De är handelsmän som kommer farande med varor av skilda slag i en stor säck, sådant vi längtat efter så länge: trastsång, gröna skott, små skäppor blont ljus.
Men vindarna. De borde bli kvar i säcken. Det där iskalla draget är värre än när vinterstormarna går på som värst. Man blir väl lurad av ljuset, det lovar värme.
Vi kommer med maten i en korg och slår oss ner på bänken. Det är rödbetor och äpplen i tärningar, ett par finskurna potatisar, rensad böckling, ägg i en salig röra. Den röran är rödskär. Det skära är majonnäs och gräddfil som färgar rödbetorna.
Men det är som att sitta inne i ett kylskåp och äta. Och vinden blåser gång på gång igen dörren till det där kylskåpet.
Det susar som från en väldig snäcka. Och havet är mintblått denna kallvädersdag.
Vi tar öl till salladen och grovt bröd med smör.
Därute glittrar det som från en stor smälta. Vi äter lite sallad till och vänder ryggen åt vindarna. Men de tar sig in överallt. Som smitta.
Den där gräddigt rökiga smaken är fin. Och äpplena friskar upp, de sötar fisken lite.
Nu backar solen in i kronorna och från träden faller bleka skuggor. Kanske avtar vindarna en smula.

Mer läsning

Annons