Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wennstam undviker plakatfeminismen

/
  • Mycket är laddat i Wennstams värld, skriver Ragna Fahlander.
  • Mycket är laddat i Wennstams värld, skriver Ragna Fahlander.

Annons

En flicka ylar nätterna igenom, tills småbarnspappan i lägenheten intill blir tokig av sömnbrist och går till attack mot hennes dörr med en golfklubba.

En pojke står på håll och iakttar eleverna i sitt gamla gymnasium. Lite senare kommer ett mejl, rektorns värsta mardröm, ett hot om massaker i skolans korridorer.

Katarina Wennstam är reportern som tröttnade på att referera, och som i stället 2002 började skriva böcker utifrån sina erfarenheter från att läsa utredningar och rapportera från rättegångar.

Katarina Wennstams nya bok Skymningsflickan ingår i serien om advokaten Shirin Lundin och polisen Charlotta Lugn – som väljer att tro på ett offer och ta upp en nedlagd utredning.

Ett grundtema i Wennstams böcker är mäns övergrepp mot kvinnor – ett ämne som i min värld lätt kan urarta till en tröttsam plakatfeminism, typ ”män är djur”, men också i ett frossande i otäckheter.

Men Wennstam klarar balansgången, precis som i hennes tidigare böcker. Hon saltar lite med aktuell statistik kring våldtäkter och domar, men tillämpar den gamla goda devisen ”show, don´t tell”. Hon berättar en bra historia, och låter läsaren själv tänka, känna och dra slutsatser.

Hennes värld är inte svartvit – här finns de grå nyanserna som gör berättelsen trovärdig.

Och framför allt är det spännande. Wennstam växlar med lätt hand mellan olika spår i berättelsen, hon är en mästare på att plantera ut hot och antydningar som ökar spänningen, ända fram till den dramatiska upplösningen, som dock lämnar en del oroväckande trådar oknutna.

Mycket är laddat i Wennstams värld, allt från bullfikat i personalrummet på lasarettet och ungdomarnas häng i gallerian till den medelklassiga parmiddagen och de skilda föräldrarnas oenigheter kring barnuppfostran.

Författaren skärskådar, liksom hennes kraftfulla, engagerade och reflekterande huvudpersoner som jag gärna följer genom fler böcker.

Mer läsning

Annons