Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Laga inte det hela

Annons

Den 2 december 1766 antogs den första svenska tryckfrihetsförordningen. Det blev en kortlivad frihet som snart begränsades. Så ser det svenska arvet ut - en yttrandefrihet som behöver erövras gång på gång. Det nuvarande regelverket, med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, är svårt att tillämpa på internet. Därför arbetar den statliga Yttrandefrihetskommittén sedan 2008 med att skapa en teknikneutral lösning.

Internet är fortfarande en ganska outforskad kontinent för lagstiftare. Den inhemska nätbefolkningen är mestadels fredlig och uppskattar att kunna strosa runt efter eget huvud, men det finns också problem med hatiska texter utan avsändare och nätmobbning. Av det skälet, utöver det estetiskt tilltalande med en enhetlig lag, behövs en översyn.

Nätet är en utvidgning av den fysiska världen - inte en avskild nisch. En komplettering kan därför vara motiverad, men det finns ingen anledning att kasta ut barnet med badvattnet. Svensk tryckfrihet är historiskt stark, och det vore olyckligt att urvattna den.

Ett problem är att striktare EU-bestämmelser har företräde framför nationella grundlagar. På fredagen varnade en samling publicister på Dagens Nyheters debattsida för att en ny lag kan ge ett svagare skydd för det fria ordet.

Nätmobbning går att reglera bort - det gör däremot inte åsikter. Det bör också betonas att yttrandefriheten inte enbart är till för de bekväma och trevliga åsikterna, utan också för de obekväma och otrevliga. Att det förekommer en mörk, hatisk flora på nätet är beklagligt.

Det är dock inte det dominerande inslaget, och konsekvensen av en ny, tunghänt lag kan bli ett tystare, mer räddhågset samhälle. Laga inte det som inte är trasigt.