Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lågutbildade halkar efter i hälsa

Människor med låg utbildning drabbas hårdare och oftare av hjärtinfarkt, stroke, cancer, olyckor, självmord och psykisk ohälsa jämfört med högutbildade. Skillnaderna i hälsa ökar dessutom i Sverige.

Annons

En 30-åring som inte gått gymnasiet förväntas leva fem år kortare än en 30-åring som fortsatt att utbilda sig efter gymnasiet.

Generellt blir hälsan bättre i samhället, men den goda utvecklingen har inte kommit utsatta grupper till del, enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport.

Kvinnor som bara gått grundskola har i flera avseenden haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen.

Dödligheten för kvinnor mellan 35-64 år med låg utbildning har minskat med 6 procent under en 20-årsperiod, medan den minskat med 33 procent för kvinnor med eftergymnasial utbildning.

Minskningen av hur många som dör till följd av hjärt- och kärlsjukdom har också gått långsammare bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning, och dödligheten i olycksfall har ökat.

Även om ingen grupp har fått sämre hälsa är det allvarligt att skillnaderna ökar, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige, och särskilt mot personer med låg utbildning. Generella åtgärder räcker inte. Samhället måste på alla nivåer ägna sig åt hälsofrämjande arbete, säger Johan Carlson till TT.

Hälsan ses i dag alltför mycket som en privatsak, anser han.

Men det är också viktigt för samhället med en frisk befolkning, och vi kan inte förlita oss på att människor kan lösa det här på egen hand. Samhället måste hjälpa personer i utsatta grupper att förstå hur de kan förbättra sin hälsa genom aktiva val, säger han.

Personer med kortare utbildning utsätts oftare för större risker i arbetslivet, har större ekonomisk utsatthet och mindre makt över den egna livssituationen.

När det gäller folksjukdomarna är skillnaderna stora. Hjärtinfarkt är exempelvis mer än tre gånger så vanligt bland 35-44-åringar utan gymnasial utbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning.

Även självmord och psykisk ohälsa sticker ut och är omkring dubbelt så vanligt bland dem med förgymnasial utbildning.

Avgörande är, enligt Johan Carlson, tidiga insatser och en viktig arena han pekar på är skolan.

Där måste man skruva upp de hälsofrämjande insatserna inom exempelvis elevhälsan. Få barn att förstå kopplingen mellan goda matvanor, rörelse och hälsa, och även stötta föräldrarna.