Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Länet har fått 12 läkare och 8 tandläkare

Bland de nyanlända finns 12 läkare och 8 tandläkare i Västernorrland.
Nu gäller det att få ut dem i arbetslivet – och helst få dem att stanna i länet.
– Vi försöker snabba upp processen, säger Pia Persbo och Raage Haji, Arbetsförmedlingen.

Vården ropar efter läkare, tandläkare, sjuksköterskor.

Samtidigt har välutbildade flyktingar fått vänta i åratal för att komma ut på arbetsmarknaden. Och på att få arbeta i sitt riktiga yrke.

– Det snabbaste exemplet jag känner till tog 25 månader, säger Raage Haji.

Problemet har funnits länge, men nu hamnat mer i rampljuset. Det beror på två faktorer, menar Pia Persbo, sektionschef för de som jobbar med nyanlända.

– Dels har bristen inom vissa vårdyrken ökat och dels har flyktingströmmen ändrats, många flyktingar från exempelvis Syrien har en betydligt bättre utbildning.

Arbetsförmedlingen och landstinget har även tidigare haft vissa kontakter, kring enskilda individer. Men i slutet av förra året inledde man ett regelrätt samarbete, där även Migrationsverket nu är med.

– Vi har först inriktat oss på läkare och tandläkare. I januari/februari hade vi en bra bild av vilka som fanns här i länet och vilken utbildning de har, berättar Pia Persbo.

I dag är två tandläkare och två läkare ute på praktik i länet.

– Det är viktigt att de kommer ut i arbetslivet så de ser hur det fungerar här, blir inspirerade och vill stanna i länet. Och då gäller det att hitta handledare på arbetsplatserna, säger hon.

Men hela processen är långsam.

– Det är många myndigheter inblandade och det finns många hinder på vägen. De försöker vi nu få bort eller minska.

Exempelvis har man upptäckt att man redan i starten kan skicka ner uppgifterna om läkarens eller tandläkarens utbildning och kvalifikationer till Socialstyrelsen för bedömning.

– Vi trodde att personen måste ha ett personnummer först, för så brukar det vara i Sverige. Så där vinner vi tid, för Socialstyrelsen tar ju åtta-nio månader på sig för att göra bedömningen, säger Raage Haji.

Den ska visa om personen behöver komplettera sin utbildning, innan denne kan få sin svenska legitimation. Och innan dess krävs också att personen kan svenska tillräckligt bra.

Nu har man även börjat kartlägga antalet nyanlända tandsköterskor.

– Där skiljer det mer mellan utbildningar i olika länder, en del har väldigt korta utbildningar. Så det kan bli svårare att hitta snabba vägar in på arbetsmarknaden, säger Raage Haji.