Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Diabetessjuke Rickard, 34, genomförde ett vasalopp – 3,5 år efter allvarliga hjärtoperationen

/
  • Rickard Johansson, 34, genomförde Öppet spår förra helgen, bara 3,5 halvt år efter den allvarliga hjärtoperationen. Ett år efter operationen diagnosticerades han med diabetes.
  • Rickard Johansson på jobbet. Han arbetar nästan halvtid med säkerhet på motorbanor.
  • Ärret på Rickard Johanssons bröst är långt.

2012 låg han på Umeå sjukhus, uppkopplad till hjärt- och lungmaskin. Ett år senare diagnostiserades Rickard Johansson från Bergsåker med diabetes. Det har inte stoppat honom: förra helgen körde han nio mil i Öppet spår.

Annons

Rickard Johansson jobbar som brandman och det var när han gjorde sin hälsoundersökning på jobbet som de hittade något. Det kom ett litet biljud från hjärtat och efter vidare undersökning visade det sig att det var fel på en klaff i hjärtat.

– Jag var väl nere och hade ungefär 30 procents hjärteffekt. Men jag märkte inte av det, säger Rickard Johansson.

Hans hjärtfel innebär att klaffen som ska pumpa ut blodet inte stänger sig. Därför går blodet tillbaka och hjärtat får hela tiden pumpa motvikt. Det blev operation.

– Man sprättade upp bröstkorgen och opererade klaffen, men då såg man att den andra också var lite otät så man tätade den också. Jag hade tur för jag hade ett så spänstigt hjärta att man kunde sy en förstärkningsring i stället för att sätta in en ny klaff, berättar han.

Under den första tiden efter operationen mådde han inte alls bra. Han låg på sjukhus i Umeå i 14 dagar och tappade 10 kilo på bara några dygn. Under sjukdomsperioden skulle han komma att gå ner 20 kilo totalt, men problemen slutade inte efter operationen. Hjärtat ville inte slå i takt och läkarna tvingades starta om det, tre gånger, tills de brände av några nervändar och fick ordning på det. Det tog nästan ett år att få ordning på. Men inte heller efter det var Rickards kropp färdig med hans prövning.

– Jag opererade hjärtat 9 oktober 2012 så det var nästan ett års process. Sen var jag sjukskriven fram till september 2013 och sedan började jag jobba dagtid. Jag började jobba i utryckningen i november (2013) och då hittade de diabetesen, säger han.

LÄS MER: Bryntesson startar långloppslag för åkare med diabetes

Sjukomen är troligen en konsekvens av hjärtfelet. För Rickard Johansson var det en svår omställning.

– Jag har alltid tränat mycket. Och det mest troliga är att det här kommer av att jag har haft en försvagning i hjärtat. Vid något tillfälle har jag väl tränat när jag varit lite förkyld eller haft någon infektion i kroppen så då har jag troligen fått det där, säger han och fortsätter:

– Egentligen kan man säga att jag tränat mig till det men samtidigt säger läkarna att jag aldrig skulle ha återhämtat mig, jag skulle aldrig ha varit tillbaka och jobbat om jag inte hade varit tränad. Det är dubbelbottnat.

Han kom i gång med sin träning igen och kunde gå tillbaka i tjänst så småningom. Men diabetesen har påverkat mycket.

– Jag har varit väldigt rädd sedan jag fick diabetes för att köra långa pass. Eftersom blodsockret sjunker har jag alltid fått lära mig att lägga mig högt i blodsocker när man tränar mycket. Men då har du ingen ork och kan inte prestera.

Så såg han att Robin Bryntesson, skidåkaren som själv har diabetes och deltar i ett projekt för att visa att det går att tävla och träna långdistansidrott trots sjukdomen, lade upp en grej på nätet.

– Det här dök upp så jag skickade in en kort grej om vem jag var och vad jag hade varit med om och så blev jag uttagen. I januari var vi på träningsläger i Sunne tillsammans med teamet och där fick man tips på hur man kan träna, säger Rickard Johansson, som är tillbaka som brandman men i en annan tjänst och samtidigt jobbar nästan halvtid med säkerhet på motorbanor.

"Det här" var en förfrågan om någon med diabetes var intresserad av att köra Öppet spår under Vasaloppsveckan som en del av en studie i ett projekt. Rickard åkte därför med ett team som bara består av idrottare med diabetes: Ski Team Novo Nordisk, som drivs av Peter Adolfsson, Stig Matsson och Johan Jendle.

– Innan januari hade jag inte tränat något pass längre än två timmar för jag vågade inte. Men de har en teori om att man inte ska vara rädd för kolhydrater och det funkar ju. Jag körde mina nio mil med perfekt blodsocker så det var ett bra resultat på deras teser, säger Rickard.

Det var en seger att ta sig igenom loppet med den bakgrund han har. Men Rickard Johansson vill inte att hans prestation ska överdramatiseras.

– Det är väl säkert lika jobbigt som det är för vem som helst som ska åka. Men visst, jag kanske har lite mer driv att göra det när man vet vad man har klarat. Sen kändes det väldigt skönt när man kom till Mora och hade åkt de här nio milen.

– För tre och ett halvt år sedan låg man i hjärt- och lungmaskin och nu åker man nio mil, fortsätter han.

Det var hans första Vasaloppsinsats. Tanken var att han skulle åka året efter han fick hjärtdiagnosen.

– Jag hade inga som helst förutsättningar innan jag åkte. Jag har inte åkt det förut så jag hade inget att referera till. Jag hade siktet ställt på att jag ville klara mig på runt åtta timmar. Tyvärr hade jag lite problem med fästet så det blev 8.40 men det är jag väldigt nöjd med. Nu är det bara att se vad man kan finslipa för att kunna kapa en timme till nästa år.

Det är ett mål att åka även 2017. Och lärdomarna av resan är tydliga även om det funnits stunder som varit jobbiga.

– Det värsta är väl att rulla in på en operationssal och veta att det finns 12 procents risk att man inte kommer ut därifrån. Det är inte den tanken man vill stå inför när man är 31 år gammal, säger han och fortsätter:

– Jag ser tillbaka på allt det där och tycker faktiskt att jag vunnit mer än jag förlorat. Man har lärt känna folk med diabetes, man har fått en son, man har lärt sig vad som är viktigt i livet. Mentalt åldras man väldigt många år när man gör en sådan grej. Man får andra värderingar.

Han har lärt sig att inte oroa sig för småsaker och att ta vara på tiden med nära och kära. Men också att prioritera sig själv och att må bra.

– Jag har aldrig snusat, rökt och jag har aldrig druckit. Man kan fortfarande få det. Ser man till att se det positiva kan man faktiskt gå därifrån och må väldigt bra. Även om jag har ärret på bröstet så är det bara en påminnelse om den tid som var. Det är inget som är för jag är ju friskförklarad, säger Rickard Johansson.

Nu hoppas han att det ska komma något bra ur Robin Bryntessons satsning och testerna.

– Det finns hopp och det är samma sak det här med diabetesen. Det tycker jag att Bryntesson är ett bra bevis på, att bara för att du får diabetes är inte livet slut. Du kan ha en massa roligt ändå, kanske till och med roligare än andra för att du börjar bry dig om din kropp och har koll på det, säger han.

– Sen hade man hoppats att lärdomen hade kunnat komma genom en bra film eller bok men så fungerar det inte, fortsätter han och skrattar.

Hans inställning har hjälpt honom på vägen, och säkerligen kommer att hjälpa honom i framtiden.

– Lika mycket som det är när man åker Vasaloppet och kommer till Lundbäcksbacken och känner att man har bakhalt, lika mycket måste man inse när man ligger där med uppsprättad bröstkorg och man håller på och svimmar varje gång man nyser är att det här är bara just nu. Det går ju åt ett annat håll. Snart är jag uppför den där backen och snart kommer jag inte ha det här onda.

– Man kan inte bara tänka att oj vilken jobbig backe och så skiter man i allt. Då tar man sig aldrig uppför. Det sitter mycket i skallen, säger Rickard Johansson.

Annons