Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lärarna allt mindre begåvade

Dagens nyblivna högstadielärare är inte lika klipska och begåvade som de som gick in i yrket för 15–20 år sedan, hävdas i en ny studie.
Slutsatsen är att detta kanske inte är något att oroa sig för.

Annons

Det är forskarna Jonas Vlachos och Erik Grönqvist som i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) hävdar att unga och nyblivna ämneslärare i grundskolan inte är lika begåvade som tidigare generationer. Detta har mätts på tre sätt: Med lärarnas gymnasiebetyg, männens resultat från mönstringens begåvningstest samt de mönstrades ledarskapsförmågor. Enligt rapporten syns en nedgång i alla mått sedan 1980- och 1990-talet.

Undersökningen säger inget om vad lärarna fått med sig från lärarutbildningen.

Frågan är vilken betydelse lärarnas förmågor har för elevernas prestationer. Vlachos och Grönqvist har inte undersökt hur elevernas provresultat förändrats över tid. Däremot har de matchat betygsättande lärare med deras respektive elevers resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik. Slutsatsen blir att den genomsnittlige eleven inte tycks påverkas nämnvärt av lärarnas förmågor.

– Nedgången i lärarnas förmågor är kanske inget att oroa sig för, sade Jonas Vlachos.

Men en duktig elev kan gynnas av en lärare med hög kognitiv förmåga, medan en svag elev snarare gynnas av en lärare med god ledarskapsförmåga, enligt rapporten.

Samtidigt tycks manliga lärare med bra betyg vara bra för alla elever, men inte kvinnliga lärare med bra betyg. Denna slutsats ifrågasattes starkt av såväl Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, och tidigare universitetskanslern Sigbrit Franke. Jonas Vlachos tillstod att andra egenskaper än det betyget mäter tycks väga upp – i snitt är de kvinnliga lärarna snäppet bättre än de manliga.

Forskarnas huvudbudskap blev därmed att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det finns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade för läraryrket.

Rapporten presenterades en vecka innan Sigbrit Franke lägger fram ett betänkande om ny lärarutbildning. Hon ger forskarna rätt i att lärarutbildningen tappat i attraktionskraft – toppstudenterna söker inte till den. Och det är i högsta grad oroande, anser hon:

– Studenter med bra förkunskaper, det vill säga bra gymnasiebetyg, är mycket viktigt. Men intelligenstester och militärt ledarskap är ganska ointressant, säger hon.

Däremot vill hon gärna att betygen kompletteras med någon form av test vid antagningen till lärarutbildningen.

– Jag tycker att det vore intressant att närmare utreda möjligheten att också använda sig av lämplighetsprov just när det gäller lärarutbildningen, säger Franke.

Ett sådant prov skulle kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga, enligt Franke.