Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Vi måste inte bara minska utsläppen, vi måste rusta oss för klimatförändringarna

Artikel 1 av 3
Ledare om klimatet
Visa alla artiklar

Annons
Foto: Nisse Schmidt

På grund av rekordvärme, torka och bränder har klimatfrågan seglat upp på dagordningen. Denna sommar har det blivit tydligare än någonsin att växthuseffekten är här, och att jordens temperatur fortsätter stiga.

Klimatdebatten och politiken har hittills mestadels handlat om hur vi minskar koldioxidutsläppen. Det måste vi fortsätta göra, för trots alla insatser, nationellt och globalt, har de ökat det senaste året efter att ha legat relativt stilla ett par år.

Parisavtalets mål om att temperaturen inte får stiga mer än 1,5 grader ter sig alltmer orealistiskt.

Därför krävs nu politik med syfte att anpassa oss efter de klimatförändringar vi står inför.

Hur ska vi säkra livsmedelsförsörjningen i framtiden? Vilka slags grödor kommer att fungera om tio år, eller trettio? Hur gör vi med bevattning när det är torka? Hur ska kraftiga skyfall hanteras? Vad händer om torkan slår hårt över hela klotet (vilket verkar mycket troligt) så att importen av den mat vi saknar försvåras?

Hur ska vi bygga, vad finns för planer för framtida stadsplanering? Vad krävs för att stå emot ökad nederbörd, översvämningar och stormar? Behöver vi till exempel nya system för att leda bort vatten vid skyfall? Hur försäkrar vi oss mot oväder? Hur ser planerna ut på hur vi ska kyla ner offentliga inrättningar som sjukhus, skolor, omsorgsboenden och vanliga bostadshus?

Hur är Sverige rustat för kommande värmeböljor, de som kommer att drabba oss hårt och kanske även orsaka dödsfall? Är vi förberedda på sjukdomar som är vanligare i varmare klimat?

Och vad med skogen, om skogsbränder och stormar blir vanligare? Vad händer när det ekologiska systemet påverkas, djurarter kanske försvinner och nya tillkommer?

Och hur förbereder vi oss för de flyktingströmmar som utan tvivel kommer att söka sig norrut?

I Sverige har vi trots allt turen att leva i den del av världen som kommer att klara uppvärmningen bättre än de flesta. Dels för att vi ligger så långt norrut, så att vi har marginal för några graders varmare klimat. (Samtidigt är vi sämre på att hantera värme än de som lever i varmare länder.) Men också för att vi har höga kuster och ett kuperat landskap, så när havsytan stiger kommer vi inte att vara de första att hamna under vatten.

Dessa förändringar tycks ske något snabbare än forskarna räknat med. Och utsläppen minskar inte som de måste göra om vi ska klara tvågradersgränsen. (Även om flera forskare börjar ge upp även om att vi ska klara den.)

Temperaturhöjningen i sig blir ett självspelande piano. När vattnet värms expanderar volymen, och skyndar på smältningen av isarna vid våra poler. Samtidigt frigörs då metangas som är en många gånger mer kraftfull uppvärmare än koldioxid.

Under vår eller våra barns livstid kommer delar av jorden att bli obeboeliga för människor. Tyvärr är det de delar som är som mest tätbefolkade. Räkna med att dessa människor kommer att söka sig norrut, för att överleva. Räkna också med att det kommer att uppstå krig om jordens kvarvarande resurser, om vi inte lyckas hålla ihop globalt. Om vi misslyckas med att samarbeta mellan länder och över kontinenter.

Innan valet vill jag gärna veta hur våra partier, nationellt, regionalt och lokalt besvarar dessa frågor. Vilka åtgärder är man beredd att vidta för att rusta oss för framtiden?

Alla artiklar i
Ledare om klimatet
Annons