Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem lyssnar på en inkvoterad?

/
  • Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten vill könskvotera landets bolagsstyrelser.

Annons

När Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten i en debattartikel i Dagens Industri för några dagar sedan öppnade för könskvotering i bolagsstyrelser höjdes kritiska röster. Och det med rätta. För även om den bristande kvinnorepresentationen förstås är ett problem, så är det också minst sagt problematiskt att staten skulle gå in och detaljstyra hur ett privat bolag utformar sin styrelse.

Som så ofta förr är det de politiska ungdomsförbunden som påmint partisekreteraren om den ideologiska kompassen.

Förbundsordföranden för Kristdemokraternas ungdomsförbund (KDU) Aron Modig, menar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förslaget med kvotering "öppnar upp för att sätta godtycke före såväl kvalifikationer som duglighet." Vidare gör Modig en intressant reflexion när han menar att Arkelstens inställning och argumentation ger "uttryck för en politisk grundsyn som olyckligt många svenska politiker står bakom, nämligen att alla identifierade samhällsproblem kan lösas med ännu mer av skatter, riktade bidrag samt tvingande lagar och regler."

Väljer Moderaterna en sådan grundsyn är det en tydligt närmande till ett traditionellt socialdemokratiskt synsätt, vilket känns märkligt.

"Vi förväntar oss att bli bedömda utifrån våra personliga egenskaper, inte vårt kön." Så skrev sex stycken (kvinnliga) distriktsordföranden i Moderata ungdomsförbundet (Muf) i Svenska Dagbladet. Det är en högst rimlig förväntning.

Det väsentliga är att själv kunna göra sina val, oavsett om det handlar om arbete, fritid eller familj. Individer är främst just individer och inte kvinnor eller män. Ofriheten grundar sig i och för sig ofta i fördomar och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Att genom lagstiftning tvinga igenom könskvotering innebär dock endast att ytterligare fokusera på kön, då den frågan borde vara ointressant. Den mest lämpade för ett jobb ska naturligtvis också ha det.

Ytterligare en risk med kvotering är att den riskerar att motverka sitt eget syfte. Risken är överhängande att kvalifikationerna hos de inkvoterade kommer att ifrågasättas. En person som kan uppfattas ha fått sin position grundat på tvingande lagstiftning snarare än ett fritt val har säkerligen ingen rättvis utgångspunkt. Vem lyssnar på styrelseledamoten som kan befaras fått sin plats på grund av tvingande lag?

Mer läsning

Annons