Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lilian Sjölund: BUP-köerna växer – borde vi inte fundera på varför?

Annons

Det är förkrossande att höra. Föräldrar som tvingas vaka över sina tonåringar för att de inte ska gå upp mitt i natten och ta livet av sig. När de desperata mammorna sedan hänvisas till en kötid på 1,5 år hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) går desperationen rakt genom rutan.

Söndagens Agenda (SVT) sätter fingret på ett helt oacceptabelt hanterande av ett växande folkhälsoproblem.

Allra längst köer har BUP i Västernorrland. Och på sedan länge långa köerna har man i länet sett en 50 procents (!) ökning av unga människor som lider av självskadebeteende, självmordstankar och andra psykiska problem.

Hur hjärtskärande det än är att lyssna på mamman till Alex, som fått diagnosen autism och posttraumatisk stressyndrom, så förstår man också BUP:s verksamhetschefer. Även om personalstyrkan utökas och fler utbildningsplatser vigs åt psykolog- och psykiatrikerutbildningarna, går det inte att hålla jämna steg med kön av hjälpsökande barn och ungdomar.

I januariöverenskommelsen (mellan regeringen, C och L) finns höga ambitioner att komma tillrätta med den psykiska ohälsan i landet. Ett mål är att helt få bort köerna till BUP. Hur det ska gå till är lite knepigt att begripa då köerna växer snabbare än vad det går att utbilda personal.

Socialminister Lena Hallengren (S) menar att man måste jobba på två plan: Dels förebyggande med en utbyggd elevhälsa och fler ungdomsmottagningar som i ett tidigt skede kan hjälpa, dels att korta köerna till BUP. Här har både region Västernorrland och länets kommuner ett ansvar och möjligheter att jobba förebyggande.

I ett skede nedmonterades all skolhälsovård i Sverige och alla barn och ungdomar skulle hänvisas till BUP. Alla problem kanske inte kräver tung medicinering eller år av terapibehandlingar, om de upptäcks i tid.

I ett större samhällsperspektiv måste vi ändå fundera på varför var tionde barn i Sverige tar kontakt med BUP. I regeringens ambitioner borde man också hitta mer medel till forskning, så att vi får ett svar på varför så många unga är stressade, livströtta och ägnar sig åt självskadebeteende.

Anna Hedenmo (programledare i Agenda) hänvisar till en psykiatriker som hävdar att om barn och unga fick tillräckligt med sömn, återhämtning, motion och vila från sociala medier, skulle deras psykiska hälsa förbättras radikalt.

Det kan låta som självklarheter men kanske något att studera djupare. Och varför inte lära ut redan på BVC?

.