Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lina Norberg Juuso (S): Det är dags att ta ansvar för svansen, Ulf Kristersson

Politik brukar vara otroligt spännande, eller hur. Det handlar om makt och maktkamper som både i nutid och framtid faktiskt påverkar varenda människa i vårt land. Makt ger ju som bekant mandat att fatta beslut om hur vårt land ska styras. Men onsdagens omröstning i riksdagen var inte rafflande alls. Utgången var väntad.

Riksdagen kunde inte acceptera Ulf Kristersson (M) som regeringsbildare. Det går också att se så här: Riksdagen kunde inte acceptera ett blått konservativt block som måste ha stöd av SD: Ett parti som älskar tanken på högernationalism och har rasism som idébas och vill pressa kvinnors rättigheter bakåt i tiden.

Alliansens själva är onekligen duktiga på att hävda att ett stendött lik lever.

Det är naturligtvis mycket bra att SD inte får inflytande. Allt annat hade varit synnerligen allvarligt. Röstsiffrorna blev 195 mot 154. Centerpartiet och Liberalerna röstade inte på Kristersson – som varit Alliansens statsministerkandidat.

Moderaterna och Kristdemokraterna surnade så klart till rejält. Och för hundrafemtioelfte gången utropade sådana som jag att NU är Alliansen död. Men Alliansens själva är onekligen duktiga på att hävda att ett stendött lik lever – det måste en ge dem – deras tro alltså. Kanske, men bara kanske, kan till och med deras tro pumpa in lite syre i Alliansen och få till lite dödsryckningar. Ni vet, tro kan förflytta berg och så vidare.

Liberalernas och Centerpartiets agerande i riksdagsomröstningen var viktigt. De gjorde givetvis rätt i att inte ge mer makt åt SD (ett parti som uttryckligen anser att liberalismen är deras fiende). Naturligtvis både Lööf och Björklund medvetna om att deras ställningstagande skulle röra upp känslor. Men i dagens medieklimat händer tyvärr mycket mer än så.

Jan Björklund berättade att han under sina 25 år i politiken inte upplevt samma nivå på hets- och hatkampanj och han var tydlig med vilka som stod för det: Högerns svans.

Att en moderat riksdagsledamot till exempel kan vara med och dreva mot en 15-årig miljöaktivist borde vara helt oacceptabelt.

Jimmie Åkesson (SD) är konstant ”omedveten” om vad hans anhängare gör på nätet och vägrar att ta ansvar för vilka strömningar hans partivänner och sympatisörer göder. Han är den partiledare som ständigt kommer undan med att inte veta, inte vara informerad, inte ha kännedom om saker som rimligen borde vara på hans bord.

Att Åkessons inte krävs på mer ansvar är häpnadsväckande – men ett tecken på Trump-eran.

Här borde Ulf Kristersson välja den rätta moraliska och anständiga vägen. Speciellt eftersom han är den som efterlyst mer vuxna i rummet. Det är ingen hemlighet vilket språk uppburna moderater använder på sociala medier och att de via sina plattformar har makten att leda in ”högerns svans” i en hatisk upprorisk riktning.

Att en moderat riksdagsledamot till exempel kan vara med och dreva mot en 15-årig miljöaktivist borde vara helt oacceptabelt och hade varit så för bara några år sedan.

Det är inte gynnsamt för det demokratiska samtalet. Anständiga politiker måste sätta stopp. Här ingår Ulf Kristersson får en hoppas. Men än så länge har han inte imponerat.

Lina Norberg Juuso

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel