Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lina Norberg Juuso: Sapmi rustar med kunskap – vägen till överlevnad

Jag pratade med en pensionerad grundskolelärare. Hon hade lång erfarenhet av att undervisa barn till renskötare och berättade att det tidvis kunde vara en utmaning. Det gällde att få barnen att förstå att även om de skulle gå i sina föräldrars yrkesspår och bli renskötare så var en bra grundutbildning nödvändigt. Att det skolan lär ut är viktigt – på riktigt. För alla. 

Även för barn som planerar för ett yrkesliv i renskogen – där renens och naturens villkor styr vardag som helg. Idag är lärarens kunskapsmantra, om möjligt, än viktigare och förmodligen speciellt om en vill bli renskötare.

Idag är renskötseln en mycket pressad näring. Renbetesmarkerna kapas av vägar och järnvägar vilket innebär mycket extra arbete för renskötarna. Lägg till vindkraftverk, turistverksamhet och andra exploateringar. Det som på pappret ser ut som ett enda ingrepp i ett renbetesområde blir ett helt myller när allt läggs ihop. Renskötseln trängs successivt undan av storsamhället.

Att Sverige har en extremt generös minerallag gör till exempelvis att utländska bolag kan undersöka samebyars marker till reapris. Det är inte bara ett störningsmoment för renskötseln, det är även en enorm psykisk press för renskötarna. Ska renbetesmarkerna bli en framtida gruva? Vad händer då? 

Ett tydligt skräckexempel är Pajala. Där öppnade Northland en gruva på en samebys renbetesmarker och lovade guld och gröna skogar till alla och envar. Nu är gruvkonkursen sedan länge ett faktum och samebyns renskötselområde är ett före detta gruvindustriområde - utan verksamhet. 

För att ha en rimlig chans att överhuvudtaget påverka utvecklingen måste en renskötare, som är egenföretagare, vara mycket kompetent även utanför renskogen. Hen måste kunna läsa komplicerade juridiska dokument, delta i samråd där högt utbildade personer medverkar, kunna svara utförligt på myndighetsbrev, kommunicera med politiker och vara kunnig om rättsprocesser. Detsamma gäller samebyn som helhet – en sameby drivs som en ekonomisk förening i ett visst geografiskt område med renskötarna som medlemmar.

Det här har Sápmi förstått och en kunskapsrustning är på gång. Samebyarna har helt enkelt börjat läsa på. Samiska organisationer bjuder in till föreläsningar av folkrättsjurister och Svenska Samernas Riksförbund har till exempelvis arrangerat seminarium. 

Kunskap är makt. Kunskap ska vara tillgänglig för alla – oavsett vilken bakgrund en kommer ifrån och oavsett vilket yrke en har. 

Jag hoppas att om den pensionerade läraren gick till ett klassrum idag med barn som drömmer om ett renskötarliv skulle få höra av eleverna att de tar skolan på största allvar – för att nå sina drömmars mål. 

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel