Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lisa Gemmel (S): Därför är påskgodiset en miljöbov som dödar Indonesiens orangutanger

Annons

Vi är mitt uppe i oxveckorna, tiden mellan trettonhelgen och påsken, som varje år känns som en oändlig uppförsbacke. Det bråkas om overaller under trötta måndagsmorgnar och vab-dagarna avlöser varandra. Påskhelgen med ledighet för de flesta av oss är ett efterlängtat avbrott i vardagen.

Påsken är även en av våra största mathelger. Försäljningen av framförallt ägg skjuter i höjden, men även lax och sill är populära varor inför påskhelgen. För att inte tala om påskgodiset. 2017 ökade försäljningen av godis med 64 procent under påsken jämfört med en vanlig vecka.

Vad få vet är att vårt älskade godis – vårt lördagsgodis, lösgodis, påskgodis – är en riktig klimatbov. Värst är skumgodis, som har lika stor klimatpåverkan som fläskkött. En annan klimatbov är mjölkchoklad som är mycket värre än sin kompis mörk choklad.

Många godissorter innehåller även palmolja. Det är en produkt som används i godis och kakor, men även i till exempel tvål och för biobränsle till fordon. Produktionen av palmolja leder även till skövling av regnskog i Indonesien, då vi i allt högre utsträckning konsumerar produkter som innehåller oljan.

Ny forskning från Chalmers visar att europeiska matvanor är en starkt bidragande till avskogningen i Indonesien, men även i Brasilien, övriga Latinamerika och på den afrikanska kontinenten. Hälften av den minskning av skog som sker är kopplat till våra matvanor i Europa.

Det är framförallt produktionen av palmolja, sojabönor (för djurfoder), nötkött och träprodukter som står för avskogningen. I Indonesien är förutom palmolja även odling av skog för träprodukter det som tar allt mer yta från regnskogen. I Brasilien skövlas regnskogen för att skapa betesmark till nötkreatur. Tillsammans står Indonesien och Brasilien för nästan hälften av den skövling av regnskog som sker. Men även Argentina och Paraguay står för en icke oansenlig del av avskogningen.

Medan vi i Europa blir allt bättre på att bevara skog, skjuter vi istället över avskogningen till områden där skogen är livsviktig för vårt gemensamma liv på jorden. Forskarna från Chalmers visar i sin forskning att i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen.

Avskogningen bidrar inte bara till klimathotet utan till utrotning av djurarter, till exempel orangutanger i Indonesien. I Brasilien skapar skogskövlingen stora ägarkonflikter mellan små jordbrukare och globala företag.

Studien visar med all önskvärd tydlighet att avskogning är en global angelägenhet och att våra matvanor i Sverige och Europa är en starkt bidragande orsak till klimatförändringarna. För att komma åt problemet med avskogning behöver EU sätta press på producenter av nötkött, palmolja och andra protukter som bidrar till skövlingen av våra värdefulla regnskogar att ställa om till en etisk produktion som bevarar skogen.

Vill du göra något för egen del kan du när du köper godis till påskäggen kolla innehållsförteckningen och undvika produkter som innehåller palmolja. Med lägre konsumtion av palmolja räddar vi både skog och orangutanger.

Lisa Gemmel, socialdemokratisk krönikör