Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Gemmel (S): Falska nyheter hotar demokratin

Annons

Vi lever i skräpnyheternas tidevarv. I Sverige delas det näst mest i världen av dessa vilseledande, hårt vinklat eller falska nyheter, i proportion till befolkningen. Bara i USA sprids det mer skräpnyheter.

Sverige har en bred flora av skräpnyhettsidor. Fria Tider, Samhällsnytt, Skandinavisk frihet, Nya Tider. Listan kan göras lång. Under veckorna innan valet 2018 dominerade texter från de här nyhetssajterna på twitter. På Facebook var sidor som sprider skräpnyheter störst inför valet och hade en långt mycket större räckvidd än etablerade nyhetskällor som Dagens Nyheter, SVT och Aftonbladet.

Spridningen av skräpnyheter, ofta starkt vinklade texter med en uppenbar världsbild som den vill sprida, är ett hot mot demokratin. Skräpnyheter bidrar till att slå in kilar i samhället, då de spär på redan befintliga konflikter i samhället. Många gånger är det målet med spridandet av sådan desinformation.

Svenska medborgare är illa rustade att möta de här skräpnyhetssidorna. Det har blivit en sanning att äldre är dåliga på källkritik på nätet, men ny forskning visar att ungdomar är minst lika dåliga.

I en nyligen släppt studie visar forskarna Thomas Nygren och Mona Guath att 88 procent av gymnasieungdomarna som deltog inte kunde skilja på en nyhetsartikel och så kallad native advertisment, annonser som ser ut som artiklar. Bara 44 procent av ungdomarna ansåg att en artikel från Sveriges radio var mer trovärdig än en artikel från Fria Tider. Ju bättre man trodde man var på källkritik, desto sämre presterade man i studien.

I ett medielandskap där allt fler konsumerar nyheter via Facebook istället för att gå direkt till en källan, är resultaten från studien ytterst problematiska. När forskningen visar att skräpnyheter får en större spridning än de traditionella, måste medborgarna klara av att skilja mellan en nyhetsartikel skriven enligt journalistiska principer och en starkt vinklad text som vill få läsaren att börja hata invandrare.

Problemet stannar inte vid nyheter. Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2018 hänger 28 procent av svenskarna på Youtube dagligen, bland 12 till 15-åringar är siffran 79 procent. Youtubes algoritmer, de som bestämmer vilken video som ska föreslås dig att se härnäst, leder snabbt till videor med extremt innehåll. En radikalisering till högerextremismen kan alltså ske genom att fastna på Youtube, och det kan gå snabbt. Även här spelar kunskaper i källkritik stor roll för att kunna navigera bland influencers och alternativhögern.

Intressant nog var de ungdomar som läste på estetiska program bäst på att skilja mellan vanliga nyheter och skräpnyheter. Är det ett intresse att ifrågasätta som gör de här eleverna bättre, är den en klassfråga eller finns det en koppling till estetiska ämnen?

Det är i alla fall uppenbart att den digitala läskunnigheten och källkritiken behöver bli bättre i hela befolkningen. Skolor, bibliotek och andra lärinstitutioner behöver få resurser för att rusta oss medborgare i att hantera det rådande medielandskapet. Allt annat är ett hot mot demokratin.

Lisa Gemmel

Annons