Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Livedebut för blackmetal-projektet Havet: "Jag vill ha det rått, skitigt och punkigt"

Havet är Robert Perssons soloprojekt där han utforskar en mörk värld.
På fredagskvällen värmer han tillsammans med Brugden upp för hardcorebandet Riwen på Pipeline

Annons

Robert Persson har vi sett i olika band som till exempel The Grand Chapels Quartet och The Resonance. Sedan ett tag tillbaka har han jobbat med soloprojektet Havet.

– Den här musiken har nog velat komma ut ett tag. Anledningen till att det blev just Black var nog mycket för att låtarna behandlar sidor jag inte alltid bemästrar, och därför kändes det rätt intressant att pröva en genre jag inte riktigt heller bemästrar.

Vad betyder Havet för dig?

– Havet är faktiskt en av mina största rädslor, och under några jobbiga stunder i livet har jag letat mig dit. Undermedvetet och omedvetet tror jag, som något sorts försvar.

Hur landade du i det sound du har?

– Jag har alltid gillat halvtoner, och harmonier, så där kom väl Blacken in igen. Sen ville jag ha det rätt rått, skitigt och punkigt. Det har också varit viktigt att sköta all instrumentering själv, så där kom väl även skiten in rätt mycket. 

Vad är black metal för dig?

– Halvtoner och harmonier. Och desperation. Och rätt kackig produktion. 

Hur känns samarbetet med Brugden?

– Fantastiskt! Det var något speciellt att få höra just dem spela mina låtar, och att också få klä Havets punklåtar i deras långa postrock. Det hade nog låtit annorlunda ifall Dark Funeral skulle kompa på fredag. Brugden lever i Havet, på mer än ett sätt.

En av låtarna du har släppt på Soundcloud är en Hemgraven-cover. Hur kommer det sig?

– Jag har lirat lite session med Hemgraven, och även jobbat som bokare åt dem. Sen är de goda vänner, och just den låten träffade jävligt rätt när jag hörde den första gången. 

Hur ser framtiden ut för Havet?

– Ett tag var den oviss, men den har definitivt fått blodad tand. I vilket utsträckning det blir vet jag inte riktigt än, men planer på studio och släpp väntar nog i vassen.

Kommer det fortsättningsvis vara ett soloprojekt?

– Ja. Med reservation för att kunna spela live.

Hur känns det att lira på Pipeline?

– Det känns fint, och på gott och ont som en bra hemmaplan. 

Och att göra livedebut?

– Det har vacklat, inom mig. Allt har känts så privat, samtidigt som man aldrig ska hyckla om att den musik man skapar inte vill få ryggdunkar. Den senaste veckan har det dock känts bra. Bandet är tight, och det blir en fin mix av båda bandens repertoarer. Och projektioner, och tv-apparater, och ljussättningar. Kom får ni se.