Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljus i mörkret

Annons

Den senaste rapporten om att svenska elever blir allt sämre i matematik och naturorienterande ämnen förvånar inte. Tvärt om så utgör studien TIMSS 2007, bara ytterligare ett kvitto i en rad internationella jämförelser. Under en följd av år har den nedåtgående trenden varit tydlig – och vi befarar att det kommer att bli värre innan det blir bättre.

TIMSS 2007 (Trends in International Mathematics and Science Study) handlar om kunskapsnivåerna i årskurs 4 respektive 8, i Sverige och 58 andra länder. Enligt Skolverket presterar de svenska eleverna i årskurs 8 under EU/OECD-genomsnittet i matematik.

Och resultaten är för svensk del svåra att tolka på något annat sätt. Andelen svaga elever som har svårt med den enklaste matematiken har mer än fördubblats. Samtidigt har gruppen högpresterande matteelever krympt från 12 till 2 procent.

Att hävda att denna utveckling måste vändas, må vara att sparka in öppna dörrar, men det måste ändå sägas gång på gång. I Sverige råder inte sällan en attityd som går ut på att förringa värdet av internationella undersökningar av typen ovan. Visar det sig att svenska elever blivit sämre på att räkna så heter det att matematiken är en sådan liten del av de kunskaper skolan skall förmedla. Har eleverna halkat efter i fysik eller kemi kan man ju alltid konstatera att deras engelska blivit bättre.

Tron att Sverige är världsledande på snart sagt alla områden är svår att rubba. Den som hävdar motsatsen anklagas för svartmålning.

Nationen var kanske ett föregångsland när det gäller utbildning och skolutveckling. Men det är gamla meriter som inte längre förslår.

Åter till matematiken på grundskolan; denna är, liksom förmågan att skriva begripligt och begripa det man läser, baskunskaper där vi inte kan acceptera bristerna. Utan dessa grundläggande kunskaper är det svårt eller rent av omöjligt att senare klara av annan utbildning.

Men det finns ljuspunkter. Utbildningsminister Jan Björklund (fp) har jobbat frenetiskt med att återfå kunskapsfokus i skolan. I går presenterades propositionen "Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan" och en reform av lärarutbildningen är på gång. Men det tar tid att vända utvecklingen och resultaten syns inte över en natt.

Politikens inriktning är riktig - till och med socialdemokraterna var på väg att byta fot och inse att den gamla flumpedagogiken nått vägs ände. Huruvida partiet vågar försvara den politiken i det nya vänstersamarbetet återstår att se. Annars riskerar vi att, vid ett eventuellt regeringsskifte, få skolpolitiker som vill förbjuda läxor och betyg. Det vill säga en återgång till den politik som lett till dagens katastrofresultat.